Budgetpropositionen för 2011 innehöll i princip bara saker som man känner igen från valrörelsen. Det menar DN:s politikreporter Henrik Brors som dock noterar en ökad osäkerhet i förslaget.
– Alla konkreta förslag känner vi igen från valmanifestet. Det som är nytt är hur osäker utvecklingen framöver är. Han betonar att det ser ljust ut, men att osäkerhetsfaktorerna är stora. Framför allt vad gäller den ekonomiska situationen i södra Europa och USA som en stor del av den svenska ekonomin påverkas av, säger Henrik Brors.
– Det andra han lägger på är att vi vet att en högkonjunktur håller fyra fem år. Sedan kommer nästa lågkonjunktur, vilket innebär att vi vid 2013 börjar leva på lånad tid. Därför tyckar han att man måste samla extra mycket i ladorna, inte bara en procents överskott utan två.
Hur ser det ut med vallöftena och reformambitionerna?
– Han räknar med ett reformutrymme på 48 miljarder kronor den kommande mandatperioden och i valmanifestet skrev man in vallöften och reformambitioner uppemot 35 miljarder kronor. Det skulle alltså finnas ytterligare reformmöjligheter om ekonomin går som han tänkt sig. Vad som då skulle komma, utöver redan aviserade skattesänkningar, säger han är att kanske göra något åt företagsskatten vid slutet av mandatperioden eller ytterligare inkomstskattesänkningar. Alternativt blir detta vallöften nästa gång.
Hur träffsäkra har alliansens tidigare budgetar varit?
– Den förra mandatperioden präglades av så dramatiska konjunktursvängningar att vare sig regeringen eller andra prognosmakare kunde träffa rätt. Nedgången blev större än vad man trodde och nu ser uppgången ut att gå snabbare än vad man trodde för bara ett halvår sedan vid vårbudgeten. De här snabba svängningarna är vad han nu varnar för och därför egentligen lägger tre olika prognoser – en utifrån en god tillväxt, en för en ännu bättre och en för en sämre.
Måste man vara så försiktig?
– Det är väl erfarenheten från nedgången 2008 och 2009. Att den var så dramatisk och fick sådana enorma konsekvenser med kraschade banker och så vidare. Man ska observera att oppositionen under valrörelsen accepterade inriktningen att spara i ladorna för att kunna möta en ny nedgång under denna mandatperioden.
Hur mycket beror försiktigheten på det parlamentariska läget?
– Ingenting, säger Borg, och det är ju så att den här budgeten i princip stämmer på kronan med vad man sade i valrörelsen. Då trodde man att man kunde få riksdagsmajoritet och med tanke på att budgetlagen är som den är och att ingenting talar för att Sverigedemokraterna skulle rösta för ett rödgrönt budgetalternativ lär Borg få lätt att få igenom sitt i riksdagen.
– Den rödgröna oppositionen kommer att klaga på att Borgs budget innehåller för lite åtgärder mot arbetslösheten. Det gjorde de redan under valrörelsen. De vill bland annat höja bensin- och klimatskatter för att få fram ytterligare 12 miljarder kronor som bland annat ska gå till åtgärder mot arbetslösheten och bidrag till kommuner och landsting, säger Henrik Brors.