På fredagen debatterade riksdagen några av årets mest omtalade skattereformer. Dels den slopade förmögenhetsskatten, dels ersättandet av fastighetsskatten till förmån för en kommunal avgift.
I båda förslagen från skatteutskottet har de tre oppositionspartierna reserverat sig.
- I Djursholm, Vellinge och Danderyd kan man se på nyåret med tillförsikt. En jackpot, inledde Fredrik Olovsson (s) sitt anförande om regeringens förslag om fastighetsskattens avskaffande den 1 januari.
Han menar att somliga på "gräddhyllan" då kan spara upp till 50.000 kronor per år, medan pensionärerna blir reformens förlorare. Han anklagar regeringspartierna för flerfaldiga vallöftesbrott som bland annat skulle bestå i skattehöjningar där man tidigare förespråkat sänkningar.
Även Marie Engström (v) och Helena Leander (mp) gick hårt åt allianspartiernas gradvisa förändringar av sin inställning till fastighetsskatten.
- Det så kallade avskaffandet av fastighetsskatten handlar i egentligen om ett omdöpande till avgift. En kommunal dessutom, trots att kommunerna inte vare sig kan förvalta pengarna eller bestämma avgifternas storlek, sade Helena Leander som även hon menar att det är de med särskilt högt taxerade hus som tjänar på avgiften.
Fredrik Schulte (m) replikerade med referenser till Per-Albins folkhemstankar. Han menar att alla ska få bo i sitt eget hem, men:
- Det har blivit en realitet för folk att kanske vara tvungen att lämna sitt hem. Denna illegitima skatt orsakar en frustration och ilska, men nu avskaffar vi den, sade Fredrik Schulte som i motsats till Fredrik Olovsson säger att det är i det nuvarande systemet som de äldre är förlorare.
Dessutom, menar han, medför den nya avgiften en rättvisare beskattning av bostadsrätter och småhus, samt jämnare fördelning mellan boende i innerstad och förort. Det nya systemets stora vinnare är, enligt Fredrik Schulte, de som hyr sin bostad.
Jörgen Johansson (c) gick i sitt anförande igenom punkt för punkt i förslaget. Han konstaterade att ovanligt många har hört av sig under arbetet med det.
- Många har också beräknat att de förlorar på det nya systemet, men inte när man har sett det i sin helhet. Alla kan inte vara vinnare i alla skatteparametrar, sade Jörgen Johansson som kallar det nya systemet modernt och rättvist, till skillnad från fastighetsskatten.
Förslaget om fastighetsskatten (i dag 1 procent av taxeringsvärdet på småhus och 0,4 procent för bostadsdelen i hyreshus) innebär att den försvinner efter årsskiftet. I stället införs alltså en kommunal avgift för husägare.
Denna föreslås ligga på 6.000 kronor för småhus - men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet - och 1.200 kronor för flerbostadshus - men högst 0,4 procent av taxeringsvärdet.
För att hämta igen de 25 miljarder kronor per år som fastighetsskatten ger i dag föreslås också att kapitalvinstskatten vid försäljning av bostadsrätter och småhus höjs från 20 till 22 procent.
De som vill få uppskov på den beskattningen kommer även i fortsättningen få det, men själva uppskovsbeloppet begränsas till 1,6 miljoner kronor och påförs en ränta på 0,5 procent.
Förmögenhetsskatten föreslås slopas från och med 2007, för att på så vis motverka att förmögna personer för sitt kapital utomlands. De som skulle ha redovisat sin förmögenhet vid kommande årsskifte behöver alltså inte göra det. Inte heller ska bankerna längre lämna kontrolluppgifter om tillgångar och skulder.
Med denna reform beräknas 6,9 miljarder kronor försvinna från statens intäktssida, men en knapp femtedel ska tas igen genom att man samtidigt föreslår att begränsa avdragen för pensionssparande till maximalt 12.000 kronor.
Annars inleddes fredagens riksdagsdebatt med punktskattefrågor. Det handlar om skatteutskottets förslag om höjningar av koldioxidskatten, elproduktionsskatten, energiskatten på diesel, fordonsskatten för lätta lastbilar och lätta bussar samt skatten på öl och tobak.
I samma ärende föreslås sänkningar av fordonsskatten för dieselpersonbilar, energiskatten på el i norra Sverige, lotteriskatten samt skatten på vin och andra jästa drycker. Därtill föreslås höjda avdrag för resor till och från arbetet, och tjänsteresor.
Även till detta förslag reserverar sig s, v och mp. Bland annat vill socialdemokraterna se en 20-öres skattehöjning även på diesel miljöklass 3, inte bara 1 och 2. Vänsterpartiet efterlyser vidare allmänt högre bensin- och dieselskatter än vad som nu föreslagits. Miljöpartiet har likadan inställning till koldioxidskatten och föreslår dessutom ett införande av reseavdrag för kollektivtrafikanter, lika stort som för bilister.
Under fredagens skattedebatt tog riksdagen även upp regelförändringar för småföretagares momsredovisningsperiod. Enligt skatteutskottets förslag ska den förlängas från en till tre månader.
Riksdagen fattar beslut i samtliga dessa ärenden på måndag den 17 december.