Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Högutbildade har svårt att hitta rätt jobb

Många branscher i Sverige bärs upp av utrikesfödda – till exempel omsorgen och transport-näringen. I tunnelbanan i Stock-holm arbetar personer från över hundra olika nationer.

Föraren Pedro Coblentz från Peru kom till Sverige med sin åttaåriga utbildning som civil-ingenjör. Han har slutat söka jobb inom sitt område.

Invandare har en nyckelroll i många jobbsektorer. Nästan hälften av alla 71.500 personer som arbetar som städare i Sverige är födda utomlands.

Det vanligaste yrket bland utrikesfödda är som vårdbiträde och personlig assistent. Drygt var tredje person som kör buss, spårvagn och liknande fordon är född utomlands.

Samtidigt finns det ett stort problem i Sverige med matchningen på arbetsmarknaden. Många invandare som har akademikerbakgrund lyckas inte få jobb inom sitt område. SCB-statistik visar att 37 procent av de utrikesfödda män med en högskoleutbildning har ett yrke som kräver lägre utbildningsnivå. Det finns inga tecken på att situationen har blivit bättre.

Pedro Coblentz, 52 år, är född i Peru och kom till Sverige som arbetskraftsinvandare år 1995. I sitt bagage hade han en åttaårig utbildning som civilingenjör inom optoelektronik. Han skulle kunna få ett jobb med hög lön, men arbetar i stället som tunnelbaneförare på den blå linjen i Stockholm.

– De första åren i Sverige arbetade jag inom den bransch som jag utbildade mig i. Men jag blev arbetslös och tills jag hittade något annat så sökte jag ett jobb som spärrvakt. Arbetsgivaren frågade mig om jag ville prova på att köra tåg. Jag tänkte att det kunde vara okej i några månader. Nu har det gått tio år, säger Pedro Coblentz.

Har du sökt jobb inom ditt område?

– I början tittade jag noga efter jobb, men nu vill jag inte bekymra mig längre. Det som är viktigast för mig är ekonomisk säkerhet för ­familjen. Jag slutade leta efter något annat.

Pedro Coblentz är inte ensam. I tunnelbanan i Stockholm är över hundra nationaliteter representerade. En mycket stor andel av de som kör tågen är födda utomlands – och flera befinner sig i samma ­situation som Pedro Coblentz. Han har många kolleger på jobbet som har en akademisk utbildning i sitt hemland, till exempel som läkare.

DN pratar med ett tiotal invandare i fikarummet på Västra skogens tunnelbanestation. De flesta anser att integrationen i Sverige har försämrats de senaste åren.

– Jag upplever att det var lättare att få jobb i Sverige som invandrare tidigare. Många av de så kallade ”enkla jobben” har försvunnit, ­säger Orhan Cirik, född i Turkiet.

De anser framför allt att en invandares kunskaper i svenska har fått allt större betydelse på till exempel arbetsmarknaden.

Företaget MTR har ett pågående projekt för städpersonalen med en egen språkutbildning efter arbetet.

– När man kan tala svenska utan brytning så är acceptansen mycket större. För mig är det intressant att språket betyder så mycket, säger Pedro Coblentz.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.