Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Politik

Högutbildade och kvinnor lyfter SD

SD:s Mattias Karlsson och Richard Jomshof under en pressträff i januari.
SD:s Mattias Karlsson och Richard Jomshof under en pressträff i januari. Foto: Fredrik Funck

Sverigedemokraterna hamnar på en rekordhög nivå i DN/Ipsos februarimätning med 13,6 procent av väljarstödet. Framgångarna bottnar i att partiet lyckats locka nya väljargrupper som kvinnor, äldre och högutbildade. Samtidigt behåller de rödgröna ett klart försprång till Alliansen.

I februari 2014 låg Sverige- demokraterna på 7,9 procent i DN/Ipsos. Ett år senare är partiet uppe på 13,6, den högsta noteringen någonsin för SD hos DN/Ipsos. Det är även högre än valresultatet i september på 12,9 procent.

De höga siffrorna kommer efter att partiet stått i centrum av politiken som aldrig förr. I början av december skapade man en regeringskris genom att tillsammans med den borgerliga alliansen rösta ned det rödgröna budgetförslaget.

Samtidigt har SD:s profilfråga legat högt på den politiska dagordningen. Under intryck av dåliga valresultat och de mycket stora flyktingströmmarna från Mellanöstern har flera borgerliga partier lanserat nya förslag inom migration och integration.

Men bakom SD:s tillväxt ligger skiften som går djupare än de dags- politiska stormarna. Siffror från DN/Ipsos visar att partiet expanderar kraftigt inom väljargrupper där man tidigare haft svårt att nå fram. Kärnväljarna har funnits bland unga lågutbildade män. På tre år har väljarstödet dock vuxit med runt 250 procent bland såväl kvinnor som högutbildade. Även bland folk över 60 år och storstadsbor ökar sympatierna för SD markant (se grafik).

David Ahlin är analyschef på Ipsos.

– Partiets utveckling är remarkabel. Väljarbasen har breddats och det har skett på relativt kort tid. De fyra senaste riksdagsvalen har partiet fördubblat sitt väljarstöd varje gång jämfört med föregående val. För bara tre år sedan föreföll ett väljarstöd på 13–14 procent helt orealistiskt, säger David Ahlin.

Ipsos eftervalsanalys visar att vid sidan av sympatier för SD:s politik är proteströstandet utmärkande för partiets nya väljare.

– De vill skicka en signal om att det finns problem i samhället som måste rättas till. Man är missnöjd med hur andra partier har presterat och vill påverka den politiska dagordningen. Det handlar förstås om invandring och att få ett fungerande flyktingmottagande, men också om välfärdsfrågor som skola, sjukvård och äldreomsorg, säger David Ahlin.

Motsättningarna mellan land och stad hör också till det som engagerar SD-väljare. Avgörande i valet 2018 blir enligt Ahlin om övriga partier lyckas leverera lösningar på problemen som är tillfredsställande för de här nya SD-väljarna.

Värt att notera är också att partiledaren Jimmie Åkesson nu har varit sjukskriven i över fyra månader. Trots det fortsätter alltså opinionssiffrorna att vara höga.

Skillnaden mellan blocken minskar något i februari men är fortfarande nästan 7 procentenheter. I november hade de borgerliga nästan kommit ikapp men sedan har avståndet åter växt. Det som hänt är att Stefan Löfven överlevt regeringskrisen och att de borgerliga genom decemberöverenskommelsen lovat släppa fram rödgröna budgetar.

– I november och december var det väldigt fokus på att regeringen inte skulle få igenom sin budget. Regeringsdugligheten ifrågasattes. I och med decemberöverenskommelsen har vi en helt annan situation. Nu är det Alliansen som riskerar att uppfattas som kraftlös, säger David Ahlin.

Han pekar också på att de borgerliga partierna nu lägger mycket kraft på internt arbete och politikutveckling. Det ger regeringen arbetsro och en viss stiltje i opinionen.

Med 3,7 procent av väljarstödet hamnar Kristdemokraterna under riksdagsspärren för femte mätningen i rad. Utspelen om migration och integration har inte gett någon skjuts uppåt.

Under mätperioden har parti-ledaren Göran Hägglund meddelat att han avgår och just nu pågår en öppen kamp om vem som ska bli hans efterträdare. I nuläget sticker två huvudkandidater ut: riksdagsledamoten och ekonomisk-politiska talespersonen Jakob Forssmed, 40, och 28-åriga kommunalrådet från Uppsala Ebba Busch Thor. Det är ingen lätt uppgift att fylla tomrummet efter Hägglund, som varit betydligt mer populär än sitt parti.

– Flera av kandidaterna är väldigt okända för väljarna. Att man tappar Hägglund gör nog många parti- aktiva nervösa. Partiledarskiftet ökar osäkerheten för KD som redan har ett riskabelt läge, säger David Ahlin.

Samtliga förändringar sedan DN/Ipsos januarimätning är inom felmarginalen.

Läs mer. Växtvärk oroar SD-topp

Sverigedemokraterna har växtvärk. 25 SD-stolar står tomma ute i kommunerna och de nya mandaten ska i många fall fyllas av personer som saknar politisk erfarenhet. Den som ska få ordning på detta är nye partisekreteraren Richard Jomshof.

Sverigedemokraterna mer än fördubblade sin röstandel i riksdagsvalet i höstas och 20 riksdagsmandat blev 49. Ute i landets kommuner gick det på många håll ännu bättre. Antalet kommunala SD-mandat steg från 612 till 1 316, en ökning med 704 mandat. I dagsläget är 25 av dem obesatta, enligt Valmyndigheten. 

– Det viktigaste för mig blir att resa runt i landet. När man tar de här stora stegen framåt finns alltid risken att man inte har koll på vilka människor som kommer in, eller att vi ger människor, som saknar erfarenhet, uppgifter som de inte klarar av. Det krävs att vi är där och backar upp dem så att det inte sker en massa misstag, säger Jomshof. Klicka här och läs hela artikeln