Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Höjd kapitalskatt efter krav från Vänsterpartiet får hård kritik

änsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson Ulla Andersson.
änsterpartiets ekonomisk-politiske talesperson Ulla Andersson. Foto: Claudio Bresciani / TT

Skatten på investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar höjs nästa år. Det föreslår regeringen i höstbudgeten efter krav från Vänsterpartiet. Förslaget får hård kritik av Moderaterna och Liberalerna.

Förändringen från kommande årsskifte innebär att schablonskatten i fortsättningen ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan plus en procentenhet. Det är en höjning med 0,25 procentenheter jämfört med i dag.

– Det är en väldigt låg beskattning av den här sparformen. Den kommer att vara relativt låg även framöver, anser Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.

ISK är en sparform som infördes 2012 av den tidigare borgerliga regeringen för att stimulera sparandet i aktier och investeringsfonder, utan att den enskilda spararen drabbas av krångliga deklarationsregler.

Moderaterna riktar hård kritik mot att skatten på ISK, där cirka 1,8 miljoner svenskar sparar, nu ska höjas.

– Det är ännu en av skattehöjningar som regeringen driver igenom med Vänsterpartiet och som drabbar helt vanligt folk. Man har gång på gång höjt skatten på arbete och nu ger man sig också på sparandet, säger Maria Malmer Stenergard (M), skattepolitisk talesperson.

Hon medger att skatten på ISK-sparandet varit lägre än på annat kapital, där skatten i de flesta fall är 30 procent.

– Det finns en anledning till det, eftersom man skattar även när man gör en förlust, säger Maria Malmer Stenegard.

Liberalerna anser att åtgärden är helt fel i ett läge när hushållens skuldsättning ökar.

– Då vill de rödgröna partierna sända signalen att sparande inte ska uppmuntras. Det är helt obegripligt. Skatten på sparande behöver sänkas, inte höjas, säger Mats Persson (L), ekonomisk-politisk talesperson.

Skattehöjningen väntas dra in cirka 790 miljoner kronor extra till statskassan nästa år.

– Omkring 40 procent av de ökade intäkterna kommer från de tio procent med högst inkomster, varav majoriteten är män, konstaterar Ulla Andersson.

Hon tycker att sparformen "gynnat de som har allra mest inkomster av kapital".

– Det är detta som ökar klyftorna i vårt land väldigt mycket, säger Ulla Andersson.

Hoppas du att den här skatten ska kunna höjas ännu mer framöver?

– Ja, jag tycker att man har en kapitalbeskattning som är högra än i dag, ja.

Hade ni velat se en ännu större redan nu?

– Ja, eftersom det handlar om människor med väldigt höga inkomster och väldigt gott om kapital.

Vänsterpartiet har sedan den rödgröna valsegern 2014 haft det trögt med att övertyga finansminister Magdalena Andersson (S) om förträffligheten i att höja kapitalskatter. Regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet har sagt nej till att återinföra förmögenhetsskatt, arvsskatt och att höja fastighetsbeskattningen.

– Vi kommer tyvärr inte så långt. Regeringen är mer överens med borgarna i de frågorna än oss, och det beklagar vi, säger Ulla Andersson.

I våras krävde V att höstbudgeten, som läggs fram den 20 september, skulle innehålla höjd fastighetsavgift i välbärgade områden. I år är avgiften högst 7 412 kronor per år i hela landet.

– Vi får återkomma till det när budgeten presenteras i sin helhet, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiet har också misslyckats med att få igenom en höjning av den statliga inkomstskatten nästa år. Förslaget, som skulle gett statskassan 2,7 miljarder kronor extra, drogs tillbaka sedan de borgerliga och Sverigedemokraterna hotat väcka misstroende mot ministrar.

Är det här en skattehöjning som ni har fått som kompensation för att ni inte fått igenom inkomstskattehöjningen?

– Jag tänker inte gå in på den nivån. Vi har förhandlat och kommer ut med en helhet där det här ingår, svarar Ulla Andersson.

Fakta. Höjd skatt

Skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar höjs den 1 januari 2018.

Då beskattas dessa enligt en tänkt årlig avkastning, så kallad schablonintäkt respektive skatteunderlag, oavsett om tillgångarna ökat eller minskat i värde.

Från 2018 kommer schablonskatten att beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan plus en procentenhet, en ökning med 0,25 procentenheter.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.