Hemlig husrannsakan och telefonavlyssning ska kunna tillåtas i förebyggande syfte, utan att någon brott har begåtts. Ett lagförslag med den innebörden läggs sannolikt fram i vinter.
- Vi är positiva till preventiva åtgärder för att förhindra sådant som mord och terroristattacker, säger justitieminister Thomas Bodström.
Han medger att en ny rättsprincip med detta läggs fast i lagen. Men det är inte nytt i praktiken, enligt Thomas Bodström.
På uppdrag av regeringen har Solveig Riberdahl, tidigare vice riksåklagare, utrett möjligheterna att ge polisen och främst säkerhetspolisen redskap för att förhindra allvarliga brott.
Enligt hennes förslag ska polisen bland annat få göra husrannsakan och använda telefonavlyssning utan att en person är misstänkt för brott. Husrannsakan ska kunna hållas hemlig även efteråt och polisen ska kunna ta med sig föremål utan att personen i fråga underättas ens i efterhand.
- Vi är positiva till huvudprincipen, säger Thomas Bodström.
Det handlar dock inte alls om att polisen ska kunna göra hemlig husrannsakan hos vem som helst, understryker han.
- Det ska kunna ske när det finns anledning att anta att brott kommer att begås. Detta gäller endast extrema situationer.
Alla delar i utredningsförslaget har man inte tagit ställning till ännu, enligt Thomas Bodström.
- Att den som utsatts för husrannsakan inte ska få reda på detta efteråt, efter en avslutad förundersökning, verkar exempelvis vara att gå alltför långt, säger Thomas Bodström.
I EU är Sverige drivande när det gäller ett annat omdiskuterat förslag, som handlar om EU-gemensamma regler för lagring av telefonsamtal. Han förvånas över att det anses kontroversiellt eftersom detta gäller dem som misstänks för brott som ger mer än två års fängelse.
- Då kan jag känna mig mer tveksam till buggning ur integritetssynpunkt, säger Thomas Bodström. Det kommer att drabba även oskyldiga personer som råkar finnas i samma rum.
På torsdag kommer regeringen att besluta om en proposition som ska ge livstidsdömda möjlighet att gå till domstol för att få ett tidsbestämt straff. Enligt lagar som gällt sedan 1734 har det varit regeringen som beslutat om nåd.
Regeringen följer Lagrådets förslag att låta nära anhöriga till brottsoffret ge synpunkter om nådeansökan.
- Den anhörige kan ha information som är värdefull för domstolen, sa Thomas Bodström efter den socialdemokratiska riksdagsgruppens möte på tisdagskvällen.
- Gärningsmannen kan ha haft regelbunden kontakt med de anhöriga och då visat en helt annan inställning än den som har uttryckts i ansökan till domstolen.
När det handlar om relationsbrott där exempelvis mördare och offer varit gifta kan gemensamma barn ha annan information än domstolen. Anhöriga har dock inget veto mot ett tidsbestämt straff.