Hyresrättens framtid

Hans Lind, fastighetsekonom på KTH och expert i den pågående statliga utredningen om allmännyttans framtid, bekräftar DN:s uppgifter:

- Jag kan mycket väl tänka mig att man kan behöva höja hyrorna med 30 till 40 procent för att få ner köerna till rimliga nivåer i attraktiva områden i Stockholm och ­andra storstäder, säger Hans Lind till DN.

Påtagliga hyreshöjningar blir det enligt Lind i alla områden med "väsentlig bostadskö under längre tid". På en hyra på 8.000 kronor innnebär en 40-procentigt påslag en ny hyra på 11.200 kronor i månaden. Att komma dit skulle ta sju år, enligt den modell som utredningen nu arbetar med: nämligen att hyrorna ska kunna höjas med 5 procent per år, upp till en nivå som gör att bostadskön till ett visst område, till exempel Södermalm i Stockholm, krymper till ett minimum på kanske ett eller två års kö.

Efter tio år med sådana femprocentiga årliga höjningar skulle hyran ha stigit från 8.000 till 13.000 kronor.
Tanken är att med stigande hyror ska merparten av de köande lämna kön, i takt med att de inser att de inte har råd att bo i de mest attraktiva områdena.

Utredningen har fått sina direktiv av kommunminister Mats Odell, och ska lägga fram sina slutsatser i början av april. Det innebär att resonemangen nu börjar ta fastare form. Något övre tak för hyreshöjningarna anges inte i utredarnas senaste utkast. Däremot görs i texten en uttrycklig koppling till bostadsrättspriserna.

Utredningen skriver att "Vid bedömningen av hur två i övrigt liknande lägenheter i olika geografiska lägen på en ort förhåller sig till varandra bruksvärdesmässigt kan viss ledning fås av förhållandet mellan bostadsrättspriserna i dessa geografiska lägen".

I dag är medelkötiden för Stockholms innerstad cirka elva år. För äldre stadsdelar som Södermalm, Kungsholmen och Vasastan ligger den enligt bostadsförmedlingen snarare uppåt 20 år.

Frågan för Mats Odells utredare är då hur lång tid det tar innan kön minskar från exempelvis 15 till två år. Detta i en ekonomisk zon där ett stort antal hushåll att döma av bostadsrättspriserna - i Stockholms innerstad runt 50.000 kronor kvadratmetern - uppenbarligen är beredda att betala mer än dubbelt så mycket för sitt boende som den nuvarande hyresnivån.

Utredarna skriver i sitt utkast att de inte själva anser att detta handlar om marknadshyror, även om marknadsinslagen är "mer markerade" än i dag.

De pekar på att "Hänsynstagandet till efterfrågeöverskott sker inte för enskilda lägenheter eller fastigheter utan för hela bostadsområden, och en hyreshöjning till följd av efterfrågeöverskott sker först om det krävs flera års kötid för att erhålla en hyresbostad i ett område".

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut