Om en månad är det val i 27 länder till Europaparlamentet, och i dag (den 5 maj)drar DN i gång rapporteringen om det största valet hittills i Europa. Det är ett val där varje röst är dubbelt så tung som i ett riksdagsval.
EU-väljarnas ”extramakt” beror på att det är så få som röstar och avgör vilka kandidater som blir valda. I förra EU-valet 2004 var det mindre än fyra av tio väljare som utnyttjade sin rösträtt, medan det var mer än åtta av tio som röstade i riksdagsvalet 2006. Och enligt de flesta mätningar lär det inte bli högre deltagande den här gången.
De drygt 60 procent av väljarna som avstod från att rösta i förra EU-valet gav i praktiken sin röst åt dem som gick och röstade. Därför kan den som röstar den 7 juni påverka valresultatet mycket mer än den som röstar i riksdagsvalet 2010.
Men har det någon betydelse hur man röstar i ett EU-val? Det handlar ju inte om att bestämma vilka som ska regera Sverige eller EU. Nej, ingen ny regering ska utses efter valet. Men de EU-parlamentariker som blir valda kan ändå få mycket mer makt än de flesta riksdagsledamöter.
En stor majoritet av alla lagar som beslutas om i svenska riksdagen är egentligen följdbeslut av EU:s lagstiftning. Och när EU lagstiftar sitter i de flesta fall EU-parlamentariker med vid förhandlingsbordet och kan ändra i lagtexterna och till och med förhindra att det blir några nya lagar i 27 länder.
Det är många nya lagar och regler som ska förhandlas fram av det Europaparlament som väljs för perioden 2009–2014:
Klimatpolitiken. Om det blir en internationell uppgörelse vid klimattoppmötet i Köpenhamn i december har EU åtagit sig att minska utsläppen med 30 procent. EU-ländernas regeringar och EU-parlamentet ska förhandla fram hur den minskningen ska gå till.
Jordbruksstödet. År 2013 ska EU besluta om en ny jordbrukspolitik, hur stort stöd bönderna i de 27 länderna ska få. EU-parlamentet kan sitta med vid förhandlingsbordet om EU:s nya fördrag, det så kallade Lissabonfördraget, trätt i kraft som ger parlamentet utökad lagstiftningsrätt.
Terrorismbekämpning. EU ska komma överens om nya lagar för samtliga medlemsländer. EU-parlamentet kan få medbeslutanderätt i förhandlingarna där det gäller att avgöra balansen mellan att stärka skyddet mot terrorism och att skydda medborgarnas fri- och rättigheter.
Flyktingpolitiken. EU ska utarbeta en gemensam asyl- och invandringspolitik. EU-parlamentet får vara med när nya asylregler förhandlas fram och diskussionerna förs om medlemsländerna ska ta solidariskt ansvar för stora flyktingströmmar till Europa.
Därför handlar EU-valet inte ”bara” om att bestämma sig för vilket parti man ska rösta på. Det är också viktigt att tänka på vilka parlamentariker man vill skicka till Bryssel. Det kan vara parlamentariker som har kunskap och förmåga att skaffa sig en position i EU-parlamentet för att kunna påverka kommande lagar i en särskild riktning.
Men EU-väljare kan också välja att visa sitt ogillande av EU och rösta på kandidater som vill att EU ska göra så lite som möjligt.
Valet är ditt, om du vill utnyttja din ”extramakt” den 7 juni.