Nästa dag ska färden gå vidare österut.
Carl Bildt är Sveriges mest resande minister - kanske någonsin. Det har han fått kritik för. Han reser i onödan, har det sagts, han slösar bort skattepengar i stället för att ta hand om det utrikesdepartement han trots allt är chef för.
Själv avvisar han sådant tal och menar att personalen stöder hans arbetssätt:
- Utrikespolitik handlar ju om omvärlden, säger han. Man har samlat ihop önskemål från enheterna på UD, och de vill att jag ska resa ännu mer. De vill att jag ska göra 33 olika resor - högprioriterade resor - nu i vår.
Du har inte uppgifter som departementschef som du känner att du inte hinner med?
- Det är mycket jag inte hinner med. Men jag har ju en expeditionschef, en kabinettssekreterare, en hel stab som sköter detta.
Vad gör Carl Bildt på alla dessa resor? Vi följde med för att se.
Det började i Oslo med Nordiska rådets möte. Där ska förstås utrikesministern alltid vara med.
På onsdagen var det först interna möten med övriga nordiska utrikesministrar (utom Danmarks som bedrev valrörelse hemma). Därefter redogörelsen i stortingssalen, där Bildt alltså passade på att skriva ett blogginlägg.
På eftermiddagen ska utrikesministrarna frågas ut i en offentlig paneldiskussion, och på väg in i Litteraturens hus möts Carl Bildt av demonstranter. Norska EU-motståndare kräver att svenska folket ska få folkomrösta om EU-fördraget.
- Han pratade faktiskt med oss, berättar Ragnveig Kjelsnes som håller ena banderollpinnen. Han sa: "Ni får väl gå med i EU och se om ni själva får rösta om fördraget."
Torsdag
Strax efter klockan åtta lyfter det svenska regeringsplanet från militärflygfältet utanför Oslo. Carl Bildt har vant tagit plats i ett av de breda lädersätena.
Med sig har han medarbetare: denna gång fyra UD-tjänstemän i olika funktioner, däribland utrikesrådet Björn Lyrvall - en av de högsta opolitiska tjänstemännen på departementet - samt livvakter.
Klockan är halv tolv på dagen lokal tid när planet landar i Ukrainas huvudstad Kiev. En diplomatisk delegation hälsar välkommen nedanför flygplanstrappan, och snart rullar kortegen in mot landets utrikesdepartement.
Det går sakta, trafiken är mördande - resultatet av en strålande tillväxt, menar Carl Bildt. En timme tar det att komma in, trots blåljus och sirener.
Det visar sig att Ukrainas utrikesminister är sjuk. I stället förs samtalen med förste vice utrikesministern Volodomyr Chandogij.
Därefter blir det en kort presskonferens inför ett tiotal antecknande journalister och sex tv-kameror. Bara ett fåtal frågor ställs, den första om hur 300-årsminnet av slaget vid Poltava - som ligger i Ukraina - ska uppmärksammas.
- Vi vann inte, påpekar Carl Bildt och journalisterna ler.
Men jo, gemensamma svensk-ukrainska aktiviteter planeras för att minnas det viktiga slaget.
Kortegen drar vidare till presidentpalatset för möte med president Viktor Jusjtjenko. Det blir en lång väntan innan den notoriskt försenade presidenten anländer.
Varför reste Carl Bildt till Kiev denna dag?
Åter på regeringsplanet sent på eftermiddagen, på väg till Georgiens huvudstad Tbilisi, svarar han:
- Kiev och Tbilisi hänger ihop. Det handlar om att uppmuntra och stödja deras reformprocesser och deras europeiska närmande, att utveckla de ekonomiska förbindelserna, you name it.
Initiativet var hans eget.
- Jag la ihop de här resorna. Det var praktiskt att ta Kiev på vägen.
Och vad talade han om med president Jusjtjenko?
- Jag fick en uppdatering om regeringsbildningen i Ukraina. Jag underströk vikten av en sådan stabilitet i landet att man snabbt kan gå vidare mot Världshandelsorganisationen, och ett fördjupat avtal med EU.
Regeringsplanet går in för landning i Tbilisi. I tid, tror vi först, tills vi upptäcker att Georgien inte gått över till vintertid.
Också här blir det kortege med polisbil i täten. Målet är konferensen Tbilisi Summit, något som kan översättas med toppmöte, alltså ett möte med stats- eller regeringschefer. Men några sådana syns inte till, den högst uppsatte gästen är - Carl Bildt. Syftet med konferensen är snarare att öka stödet för Georgien i EU. Många diplomater och företrädare för tankesmedjor finns på plats.
Delegationen kommer till konferensen lagom för att höra slutet av ett tal av den biträdande amerikanske utrikesministern Daniel Fried.
Han är en av dem Carl Bildt kommit för att träffa, och nu följer ett dygn av ivrigt nätverkande. När han inte talar i mobilen eller knappar på sin fickdator står den svenske utrikesministern i ett hörn och talar än med en generalsekretare för någon internationell organisation, än med en viktig politisk tänkare.
Vid middagen får Bildt finaste platsen vid bordet med Georgiens president Micheil Saakasjvili och stora delar av landets regering.
Efter maten fortsatt prat med olika kontakter innan det är dags att gå vidare till en sen paneldiskussion på en restaurang mitt i stan.
Men Carl Bildt sätter sig i stället i baren för ett långt enskilt samtal med den grekiske diplomaten Alex Rondos, "en oerhört bra person".
Fredag
Klockan är tio nästa förmiddag när en av "Tbilisi-toppmötets" huvudtalare träder in på scenen. Ni kan säkert gissa vem.
I drygt en kvart talar Carl Bildt på temat "Att bygga det östra Europa - utmaningar och möjligheter".
Efter applåderna vill Bildt åka till en speciell bokhandel, en som han alltid försöker besöka när är här.
Bilkortegen åker genom stan: polisbilen först med blåljuset på. Därefter UD:s bil, vip-bilen med den svenske utrikesministern och hans närmaste medarbetare, ytterligare en följebil.
Kvart över elva kommer Carl Bildt till bokhandeln. Eller rättare sagt tio personer: han själv, utrikesrådet, pressekreteraren, en georgisk UD-man, två georgiska och två svenska livvakter - och så DN:s två medarbetare.
Mjuk världsmusik och doften av nybryggt kaffe fyller luften i den lilla butiken. Carl Bildt går raka vägen fram till den lokala avdelningen. Han bläddrar i en bok om Georgiens historia som han sedan köper.
- Jag har några favoritbokhandlar i Europa. Det här är en av dem. Här hittar man saker som knappt finns någon annanstans.
På eftermiddagen flyttar konferensen ut till en by en timmes bilfärd från Tbilisi. Inne i stan samlas demonstranter till landets största protester sedan "Rosornas revolution" för tre år sedan. De kräver presidentens avgång. De vet inte att han sent på kvällen sätter sig på en restaurang mitt i stan för ett två timmar långt samtal med Sveriges utrikesminister.
Lördag morgon
Efter några timmars sömn blir det möten med tre nyckelfigurer innan kortegen i 120 kilometers fart tar den svenske utrikesministern och hans följe till flygplatsen, där det svenska regeringsplanet väntar.
Jag ber honom summera resan: vad har han med sig hem som är bra för Sverige?
- Bra för Europa, rättar han i samtalet på 12.000 meters höjd någonstans över Ryssland. Att stödja och hjälpa de här unga demokratierna i deras demokratiseringsprocess är viktigt. Det måste vi göra.
Du var den ende utrikesministern här. Hur kommer det sig?
- Jag är engagerad i de politiska omvandlingsprocesserna. Om man ska ha något inflytande så går det inte att bara ha ett officiellt besök vart femte år. Du måste vara närvarande för jämnan om man ska lyssna på vad du säger.
Strax efter klockan ett på lördagen landar planet på Bromma och Carl Bildt kan åka hem till familjen.
På måndagen reser han till EU-möte i Portugal.