"Ingen ska tvingas att viga homosexuella"

Idag presenterar Kristdemokraterna i en partimotion ett förslag till en ny juridisk ordning för samlevnad mellan två vuxna personer. I den föreslår vi en så kallad civilrättslig samlevnadsbalk, en Giftermålsbalk, som innebär att begreppet äktenskap tas bort och att vigselrätten för religiösa samfund upphör. I stället får både par av olika och av samma kön rätt att gifta sig genom en registrering. Det görs alltså ingen åtskillnad mellan sam- och olikkönade par och det blir enbart en offentlig myndighet som kommer att stå för registreringen. En sådan nyordning är logisk, eftersom kyrkan numera är skild från staten.

Kristdemokraternas grundläggande inställning i frågan om könsneutrala äktenskap är att nuvarande former fungerar väl och att den inte behöver förändras. Eftersom det inte är någon juridisk skillnad mellan äktenskap och partnerskap är lagstiftningen inte diskriminerande.

Vi kan dock samtidigt konstatera att i kravet på könsneutralt äktenskap betonas att gällande lagstiftning av vissa kan uppfattas som just diskriminerande eftersom den är uppdelad i äktenskap för olikkönade parrelationer och partnerskap för samkönade. Mot bakgrund av de starka känslor som finns i frågan om könsneutrala äktenskap vill Kristdemokraterna medverka till en konstruktiv lösning av frågan.

Välsignelseakter och andra ceremonier i sammanhanget blir en fråga för kyrkor, samfund och andra sammanslutningar och inte minst för parterna själva. Äktenskapet och vigseln bygger inom många religioner på en djup övertygelse. Inom såväl romersk katolska kyrkan som de ortodoxa kyrkorna betraktas äktenskapet som ett sakrament. För samtliga trossamfund inom Sveriges kristna råd är äktenskapet per definition en förening mellan en man och en kvinna, enligt deras yttrande till utredningen. Detta gäller också de flesta andra religioner.

Religiösa samfund ska ha rätten att bestämma över sig själva, det är grundlagsfäst. Staten ska inte gå in och bestämma vilka som får viga sig hos de religiösa samfunden. I Regeringsformen stadgas såväl yttrandefrihet som religionsfrihet. Religionsfriheten är enligt svensk grundlag en så kallad absolut rättighet. Detta innebär att religionsfriheten såsom den definieras i Regeringsformen - "frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion" - inte får inskränkas.

Äktenskapet tillhör för många religionsutövningen och därmed är den religiösa aspekten i sig oerhört viktig, liksom att rätten att utöva sin religion efter eget huvud skyddas. Staten bör därför inte ha något inflytande över hur människor väljer att manifestera sin kärlek och få den välsignad. Därmed respekteras religionsfriheten.

Trots detta har flera politiska partier och organisationer framfört krav på att religiösa samfund ska tvingas att viga alla par till äktenskap, i uppenbar konflikt med deras religion och tro. Detta går inte att förena med religionsfriheten. De krav som höjs från framförallt dagens politiska opposition tyder på att en förändrad majoritet i Sveriges riksdag skulle leda till att en vigselplikt införs som bryter mot religionsfriheten. Om utredaren Hans Regners förslag skulle bli verklighet kommer vi inom kort få en debatt där den vigselrätt som idag finns omvandlas till en informell vigselplikt där religionsfriheten i praktiken urholkas och enskilda prästers och imamers övertygelse kränks. En civilrättslig samlevnadsbalk är därför ett mycket bättre alternativ, som dessutom skulle stärka religionsfriheten.

Med en civilrättslig Giftermålsbalk skulle lagstiftningen bli likadan för alla vuxna par som önskar gifta sig samtidigt som vi respekterar religionsfriheten. För oss är det obegripligt att inte fler hittills sagt sig villiga att medverka till sådan konstruktiv lösning som skulle kunna samla stora delar av det svenska folket. Vi hoppas att även riksdagsledamöter från andra partier kommer rösta för vår linje senare i vår, när votering i riksdagen sker.