Integriteten eftersatt av lagstiftare

Enligt Integritetsskyddskommittén har alldeles för stor del av de svenska lagarna kommit till för snabbt och för slarvigt.

Skyddet för den personliga integriteten har försämrats under 2000-talet, fastslår kommitténs ordförande Olle Abrahamsson, tidigare rättschef på justitiedepartementet. Över lag har integritetsskyddet hamnat alltmer i kläm efter raden av terrorattentat.

- Regering och riksdag har i sina nya lagförslag inte gått på djupet med integritetskyddsproblematiken.

Samtliga partiers ledamöter i kommittén, från moderaterna till vänsterpartiet, kritiserar också bristande integritetshänsyn i de kontroversiella lagförslagen om buggning, signalspaning och förebyggande användning av tvångsmedel, som alla nu ligger på riksdagens bord.

Förslagen borde ha utretts mer, för att se om deras integritetsbegränsande verkningar står i i rimlig proportion till åtgärdernas nyttoeffekter. Förslagen om signalspaning och preventiv tvångsmedelsanvädning saknar dessutom en bas av grundligt utredningsarbete, påpekar kommittén.

- Ska man ta den här utredningens arbete på allvar borde man tills vidare göra halt med förslaget om att utvidga Försvarets Radioanstalts rätt till signalspaning, säger vänsterpartiets Alice Åström och fick medhåll av ledamöter från s, c och kd.

På torsdagen lade kommittén, efter tre års utredande, fram ett första delbetänkande: en kartläggning och analys av skyddet för den personliga integriteten i svensk lagstiftning.
Detta skydd är över lag otillräckligt, är utredarnas hårda och eniga dom.

- Vi har gått igenom många områden i lagstiftningen och funnit ett stort antal brister, säger Olle Abrahamsson.

Säpos och även den öppna polisens användning av hemliga tvångsmedel kontrolleras alldeles för dåligt, fastslår kommittén.

I förarbetena till ny lagstiftning finns en brist på analys och belysning av de integritetsskadliga effekterna. I stället framhålls bara samhällsnyttan och behovet av brotts- och terroristbekämpning.

Åtgärder som är till för att motverka skada från en liten utpekbar grupp, till exempel grova brottslingar, spiller över på hela befolkningen (till exempel i form av allmän kameraövervakning eller lagring av teletrafikuppgifter).

Inför nya lagförslag finns också en tendens att korta ner utredningstiderna, att departementen struntar i att tillsätta stora utredningar och i stället bygger lagförslagen på departementsinternt tjänstemannaarbete.

Dessutom minskar sekretesshänsynen i informationsutbytet mellan olika myndigheter.
Justitieminister Beatrice Ask bemöter utredningens kritik:

- Jag tycker att vi redan gjort en del av hemläxan här. I och med att propositionen om förebyggande tvångsmedel bordlades förra året lägger vi till exempel nu en ny proposition om att inrätta en särskild nämnd som ska borga för rättssäkerheten vid tvångsmedelsanvändning. Man ska informeras i efterhand när man blivit buggad.

- Vi arbetar också med den personliga integriteten vid kreditupplysningar på nätet. Och när det gäller signalspaning konstaterar jag att vi lagt in antal säkerhetsåtgärder och att det enligt lagrådet är tillfyllest. Jag tycker vi tar en del rejäla kliv framåt.

Integritetsskyddskommittén har inte haft i uppgift att betygssätta pågående lagstiftningsarbeten eller beslut, påpekar Ask. Bara befintlig lagstiftning.

- Men det är klart att vi måste lyssna på de generella synpunkterna. Jag tror att vi måste tänka framåt och fundera över hur man i all typ av lagstiftning och politiskt beslutsfattande bättre än i dag funderar över integritetsaspekterna, att vi alltid redovisar dem i ny lagstiftning.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut