Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Intensiv debatt med fokus på inrikespolitiken

Tre veckor inför EU-valet drabbade riksdagens partiledare samman i debatt. Men Europafrågorna hamnade i skymundan. Fokus låg på jobb och ekonomi. DN.se följde debatten direkt.

Debatten står mellan regeringen och en opposition som bestämt sig för att regera ihop, konstaterar Agendas programledare Anna Hedenmo och Karin Hübinette.

Första ämnet är Sverige i förändring. Anna Hedenmo berättar att klyftan mellan fattiga och rika växer i Sverige. Inte sedan 1975 har skillnaderna varit så stora.

Kan ett parti som för en sådan politik kalla sig ett arbetarparti?

Ja, menar statsminister Fredrik Reinfeldt. Hans regering för en arbetsvänlig linje. När S regerade blev de rika rikare och fattiga fler. Att problemen nu är så stora skyller Reinfeldt på krisen.

Mona Sahlin skyller på den högerdominerade regeringen:

- Det är inte finanskrisen som gör att pensionärerna betalar mer i skatt än de som har ett jobb. Din regering har förstärkt effekterna av finanskrisen. Det är hyckleri att prata om arbetslinje.

Göran Hägglunds svar på att klyftorna ökar:

- Det absolut viktigaste är att människor har ett arbete så att de kan försörja sig själva. Då ökar skatteintäkterna. Nu har vi en allvarlig kris. Hela regeringens insatser är inriktade på att fler ska komma i arbete.

Maria Wetterstrand menar att alliansens politik går ut på att det ”ska kosta att vara sjuk och arbetslös”.

- Och det ska kosta ordentligt, säger hon. 
 

Över till skattefrågor.

Alliansen har sänkt jobbskatteavdraget med 65 miljarder kronor.

S och MP är överens om att höja skatterna för dem som tjänar allra mest.Och kanske bredare än så, enligt Sahlin. Men helt överens är parteirna inte.

- Vi har uppdraget att stå för en mycket mer rättvis politik än allianspartierna. Nu är det inte särskilt svårt, säger Lars Ohly som dock inte kan svara på hur de tre partierna ska komma överens.

Kommer V att ta tillbaka samtliga tre steg? Svaret kommer, lovar Ohly. 
 

Hägglund påpekar att 60.000 till 80.000 fler arbetstillfällen har tillkommit tack vare alliansens skattesänkningar.

Men Wetterstrand är kritisk till fördelningen.

- Värst av allt är att när ni nu vägrar ge pengar till kommunerna så tvingar det fram skattehöjningar där. Då drabbar det deras anställda. Hur slår det mot välfärden, frågar hon?
 

Regeringen vill ge 17 miljarder till kommunerna inför 2010. Oppositionen vill betala ut 15 miljarder kronor – men en del av pengarna ska komma redan i år.

Maud Olofsson försvarar beslutet med att 2009 ser någorlunda ut. 2010 är det tuffa året. Reinfeldt menar att kommunerna redan fått pengar. 

Mona Sahlin berättar om sina erfarenheter från 90-talskrisen och passar på att läsa upp Reinfeldt: 

- Du sprätter iväg budgetöverskottet på skattesänkningar. 

- Det finns saker som gör att man inte kan göra allt man vill och saker på samma år. Vi kommer att börja med att ge pensionärerna samma skatt som de som börjar.

MP är överens om inriktningen. Men det kommer att ta tid, påpekar Wetterstrand.

Hedenmo påpekar att reformen beräknas kosta cirka 30 miljarder.

Ohly menar att jobbskatteavdraget redan kostat mycket mer:

- Ni ger uppgivenheten ett sympatiskt ansikte, säger han riktad mot alliansen med budskapet att de slösat enroma summor.

Över till a-kassan. Många lever nu på socialbidrag eftersom de gått ur a-kassan.

- Självklart inte önskvärt, säger socialminister Göran Hägglund men ganska snart kommer debatten att handla om jobbskatteavdraget. Igen.

Ert eget finanspolitiska råd menar att a-kassan borde höjas, säger Hübinette riktad mot Björklund.

- Vi får så många olika råd, säger han och kommer slutligen fram till att a-kassan borde vara obligatorisk.

Har man sig själv att skylla om man inte är med?

- Det är hårt uttrycka sig så, men alla har ett eget ansvar att vara med, säger Björklund.

Ohly kontrar med att 600.000 lämnat på grund av avgiftshöjningar.

- Det vi ser nu är bara krokodiltårar, säger han. 
 

I dag har vi en arbetslöshet på drygt åtta procent. Men det blir värre. Regeringen räknar med en massarbetslöshet på över tolv procent.

Maud Olofsson vill slopa lagen om anställningsskydd (las) för en ökad flexibilitet.

- Men om man ska göra den förändringen måste man också skapa trygghet för de anställda, säger hon.

Reinfeldt vill inte göra det. Han tycker dessutom att en ökad flexibilitet redan slagit igenom på arbetsmarknaden.

Alliansen är alltså inte överens. Hägglund säger sig vara beredd att ”resonera”. Även Björklund tycker att det är en senare fråga. 
 

Mer än var fjärde person under 25 utan arbete.

MP vill att friår åter ska införas så att yngre lättare kan komma in på arbetsmarknaden. Nu kan det bättre riktas mot de unga, menar Wetterstrand.

Sahlin förespråkar i stället ett utbildningsvikariat.

- Det som behövs nu är mindre av pysselsättning och mer av riktade insatser.

Skratt utbryter då allianspartierna får frågan om de är intresserade av friår.

- Nej, vi tycker som Sahlin, säger Björklund och talar sig i stället varm för lärlingsutbildningar. 
 

Olofsson och Wetterstrand är i sin tur överens om att mer entreprenörskap inte skulle skada.

Nästa fråga berör euron. En majoritet av svenska folket tycker numera att ett byte av valuta är att föredra.

Bör vi har en ny folkomröstning under nästa mandatperiod?

Samtliga oppositionspartier svarar nej. På andra sidan är svaren mer splittrade. På ena sidan står Maud Olofssons vars svar lyder nej. Björklund vill å andra sidan se det snarat möjligt, vilket han dock inser inte är realistiskt.
 

Därefter följer en diskussion om eurons betydelse. För fred. För arbete. För ekonomin. Argumenten är de vanliga.

Björklund menar att vi blir fattigare med kronan. Och Ohly bör inte skratta när man talar om euro som fredsprojekt, menar han.

- Fantastiskt att den svenska kronan skulle vara ett hot mot freden, kontrar Ohly.

- Trams, tycker Björklund.
 

Fildelning. V och MP vill tillåta illegal sådan.

Magnus Uggla får exemplifiera. V och MP vill att Reinfeldt ska kunna ladda ned Jag mår illa. Det tycker inte statsministern som hänvisar till Spotify. Ohly jämför med biblioteken.

- Vi kan skapa digitala bibliotek. Det är bra för samhället att sprida kulturen.

Reinfeldt vänder sig emot att skattebetalarna ska ”betala även detta”. Men staten är inte ute efter dem som gör det för enskilt bruk.

- Att helt bortse från att kulturarbetarna ska kunna få betalt går inte, säger han och håller inte med om att han kriminaliserat en hel generation vilket han före valet 2006 lovade att inte göra.

Hedenmo: Det är alltså okej att ladda ned för enskilt bruk?

- Vi vill inte ha en polisstat, men vi vill att medborgarna ska följa lagen, säger Reinfeldt och noterar att många övergivit den olagliga fildelningen efter 1 april då Ipredlagen trädde i kraft.

Wetterstrand hänvisar till andra nya tekniker som kommit. Och på minner om hur frågan behandlats:

- Hur kan man ha en kulturutredning som inte tittat på frågan om fildelning, undrar hon.

C och KD menar att musikbranschen hamnat på efterkälken. Musiken ska gå att ladda ned om man betalar för sig.

Sahlin anser att lagstiftningen varken är hackad eller malen.

- Vi måste öka respekten för integriteten. Hela våra liv finns nu på internet. Men kulturarbetarna har rätt att få betalt. Då funkar det inte som det ser ut i dag. 
 

Så till klimatet. Maria Wetterstrand får inleda och hon börjar med att såga regeringens klimatpolitik som de menar är ”världen mest ambitiösa”.

- Flera länder för en mer ambitiös politik än Sverige, säger hon och menar att det måste bli billigare att välja bra.

Såväl Reinfeldt som Olofsson värjer sig emot att deras politik inte skulle vara den mest ambitiösa i världen.

Olofsson:

- 80 procent ska ni (MP) minska utsläppen till 2020. Ni måste tiodubbla det ni tidigare gjort, säger hon vänd till Wetterstrand.

Språkröret påminner om hur bråttom det är. Samt att Västvärlden har ett väldigt stort ansvar.

- Vi behöver satsa på energieffektivisering, förnybar energi, transporter och bostäder, säger hon och påpekar att läget är bra just nu – för det skapar också jobb.

Olofsson sticker emellan med ett antal ”det har vi gjort”. Hägglund håller med.

Ohly uppskattar att alliansen i alla fall ”pratar miljö”. Men de är i avsaknad av ett rättvisperspektiv, menar han.

- Ni vill exportera vår miljöskuld, säger han och menar att omställningen inte kan ses som en kostnad.

Kärnkraftsförespråkaren Björklund byter spår och frågar var all energi ska komma ifrån i framtiden.

- Risken är att vi måste importera gas från Ryssland. 
 

Skolan. Varför ska den som går byggprogrammet på gymnasiet inte kunna söka till högskolan, så som regeringen föreslagit?

- Alla vill inte bli akademiker. Samhället fungerar inte om alla är akademiker, säger Björklund.

Ohly förstår inte hur regeringen kan vilja minska utbildningsnivån i samhället:

- Det är katastrof att ha dig som utbildningsminister, säger han riktad mot Jan Björklund.

Göran Hägglund menar att skolan tidigare sorterat ut människor som inte ”älskat de teoretiska ämnena”.

- Det är viktigt att alla känner att de kan ta sig igenom skolan, menar han och varnar för att många riskerar tröttna i skolan med den gamla modellen.

Mona Sahlin pratar om uteblivna klassresor:

- Många har inte den utbildningsnivå som samhället kräver. Varför har vi färre platser på komvux nu när massarbetslöshet hotar, undrar hon?

Tre veckor kvar till EU-valet. Men hur många bryr sig? I förra valet röstade bara 38 procent, en siffra som inte förväntas bli mycket högre i år.

- Det finns en föreställning att det inte är samma typ av makt som fördelas på valdagen, säger Reinfeldt och konstaterar att det ligger något i det.

Är det inte lika viktigt som de allmänna valen i Sverige? undrar Hübinette.

- Jag kommer att uppmana folk att rösta. Det gör inte ont att rösta. Det som gör ont är att inte ha rösträtt. Men vi hamnar snett om vi inte kan erkänna att det inte är samma sak att fördela arton platser i Europaparlamentet, svarar Reinfeldt.

Ohly påpekar att parlamentet inte är allt inom EU:

- Det finns en otydlighet om vem som egentligen fattar besluten, säger han och menar att mer makt måste föras tillbaka till medlemsländerna. 
 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.