Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Ja-sidans 10 tyngsta argument

Euron gynnar tillväxten, jobben och i förlängningen välfärden

Ja-sidan argumenterar:
Handeln underlättas. Svenska företag får konkurrera på lika villkor på euromarknaden. 40 procent av handeln går till euroländerna, och med Danmark som också är knutet till euron blir det nära 50 procent.

Nej-sidan invänder
Det finns inga klara bevis för att euron leder till ökad handel. Mer än hälften av svenska företags handel går till länder utanför euromarknaden, och att gå över till en stark euro är inte bra för företag som exporterar till USA.

Sverige skyddas vid mot internationella valutaspekulationer

Ja-sidan argumenterar:
Risken att vår valuta drabbas av valutaoro och valutaspekulanter som inte gillar svensk välfärdspolitik försvinner när vi ingår i ett stort valutaområde.

Nej-sidan invänder:
Euron är också en flytande valuta, som har svajat mer än kronan sedan dess tillkomst.

Priserna pressas

Ja-sidan argumenterar:
Dels ökar konkurrensen när handeln mellan företag ökar, dels blir prisjämförelser mellan länderna lättare. Svenska priser ligger i dag 20 procent över EU-genomsnittet.

Nej-sidan invänder:
Det är transportkostnaderna, den högre momsen och den dåliga konkurrensen i svensk handel som ligger bakom prisskillnaderna. Det har mycket lite med krona eller euro att göra.

Sverige får ökat inflytande i EU

Ja-sidan argumenterar:
Sverige får sitta med när EMU-beslut fattas. Att vara med i EU och nu ta ställning mot euron i en folkomröstning skulle tolkas som en markering från Sverige mot samarbetet i stort.

Nej-sidan invänder:
Det är ingen som har kunnat visa att Danmark påverkats negativt av att danskarna röstade nej till euron.

Euron är ett naturligt steg för att utveckla Sveriges samarbete med andra länder i Europa

Ja-sidan argumenterar:
Den gemensamma valutan bidrar till att väva samman medlemsländerna, vilket stärker fred och välstånd.

Nej-sidan invänder:
De ekonomiska skillnaderna mellan EU-länderna gör att euron blir en tvångströja som leder till ökade motsättningar och tvärtom försvårar samarbetet.

Räntan blir lägre

Ja-sidan argumenterar:
Hushållen gynnas av billigare lån. Med en liten oskyddad valuta som kronan, däremot, tvingas Sverige betakla en "riskpremie" i form av lite högre ränta.

Nej-sidan invänder:
Den högre räntan i Sverige beror på att vi har en bättre ekonomisk utveckling än euroländerna. De svenska räntorna har legat under euroländernas tidvis, därför går det inte att säga säkert vad som kommer att hända vid en övergång till euron.

Det blir enklare att resa och leva i Europa

Ja-sidan argumenterar:
Växlingen försvinner. Levnadsvillkor i olika medlemsländer blir lättare att jämföra.

Nej-sidan invänder:
Den lilla fördelen att slippa växla går inte att jämföra med den ökade centralstyrning och byråkratin som euron innebär.

EMU är en "gyllene tvångströja"

Ja-sidan argumenterar:
Det blir omöjligt för Sverige att fuska sig ur strukturproblem genom valutakursförändringar.

Nej-sidan invänder:
Det är bra att ha möjligheten att kunna låta valutakursen fluktuera om till exempel lönekostnaderna börjar stiga snabbare än i övriga Europa.

Euron växer

Ja-sidan argumenterar:
Sverige riskerar att bli ett av få länder i Europa som inte handlar med euron om några år. De tio länder som blir EU-medlemmar nästa år siktar på att gå över till euron från 2007.

Nej-sidan invänder:
Så länge Storbritannien och Danmark väljer att stå utanför är det ingen fara för Sverige att vänta och se.

Finland vann på euron

Ja-sidan argumenterar:
Finländarna är nöjda med sin nya valuta. Finlands ekonomi liknar vår, och där har tillväxten varit högre än i Sverige sedan euron infördes.

Nej-sidan invänder:
Den ekonomiska tillväxttakten har ändå sjunkit sedan man gick med i euron och arbetslösheten är fortfarande betydligt högre än i Sverige.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.