Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Om klyftorna ska minska är det hit regeringen ska se

Analys. Regeringen är kritisk mot ökade inkomstklyftor och vill vända utvecklingen åt andra hållet. Men åtgärderna riktas inte mot där problemen främst finns: de växande kapitalinkomsterna.

Sverige har blivit ett land med större inkomstklyftor än tidigare, framhåller regeringen i sin vårbudget. Detta vill man möta med en mer omfördelande politik.

Redan under 2016 och 2017 hoppas regeringen på synliga resultat, där spridningen i inkomster minskas. Det innebär i så fall att en trend som har pågått i minst 20 år nu ska kunna brytas.

Detta ska delvis göras genom lättnader för grupper i lägre delen av inkomstskalan. Exempelvis gäller det skattesänkningar för pensionärer.

Samtidigt bör åtgärderna riktas till dem som behöver mest, vilket regeringens förslag tar hänsyn till. Pensionärer är ju ingen enhetlig grupp, utan de äldre lever på sämre standard än de som nyligen har gått i pension.

Ännu viktigare för att minska klyftorna är dock ökad sysselsättning, särskilt bland lågutbildade och utomeuropeiskt födda som riskerar att fastna i bidragsberoende. Den politiska debatten just nu handlar om huruvida regeringens insatser på det området räcker till.

Att stödja utsatta grupper är ändå ganska okontroversiellt. Åtgärder för att kapa topparna kan väcka betydligt mer motstånd.

Nu gäller det, mest tydligt, den skärpning av marginalskatterna som regeringen vill se.

Fler än tidigare, med vad som får kallas hyggliga medelklassinkomster, ska nästa år betala statlig inkomstskatt.

Jobbskatteavdraget har redan trappats av för dem högre upp i inkomstskalan, men ändå inte på några hisnande nivåer.

Avståndet mellan yttersta toppen, och alla andra svenskar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren.

Skatten på arbete skärps alltså, trots att det inte är inkomsterna från löner som sticker i väg uppåt. I stället är det ökade kapitalinkomster som främst ligger bakom de vidgade inkomstklyftorna.

Det visar regeringens fördelningspolitiska redogörelse, som finns i en bilaga till vårbudgeten. Där framgår klart att kapitalvinster spelar en avgörande roll, särskilt som dessa främst går till personer med redan mycket höga inkomster. Mest rör det sig om vinstgivande försäljningar av bostäder. Men vinster på aktier och andra värdepapper väger också tungt.

Avståndet mellan yttersta toppen, med de allra högsta inkomsterna, och alla andra svenskar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren.

Svängningarna i kapitalinkomster är stora mellan olika år, beroende på hur mycket som har sålts och bytt ägare. Men om regeringen vill komma åt de ökade klyftorna, så är det hitåt den borde rikta sig.

Några sådana förslag, till exempel för att dämpa bostadspriserna, är dock inte på gång. Det gäller, bland annat, en minskning av avdragsrätten för räntor.

Fastighetsskatt är tabu att ens knysta om. Inte heller diskuteras ett återinförande av arvs- och gåvoskatten eller av förmögenhetsskatten. Kapitalskatter är komplicerade, eftersom de kan ha negativa effekter på företagande och investeringar. Höga skattenivåer som liknar konfiskation kan det därför inte bli fråga om.

Risken finns också att pengar flyttas utomlands. Därför måste skatterna utformas med snegling på vad som sker i andra länder.

Största hindret kan bli om Storbritannien till följd av Brexit sänker sina kapitalskatter, med avsikten att bli ett skatteparadis för dem stannar kvar inom EU.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.