Om förundersökningen mot Håkan Juholt leder till åtal riskerar han att dömas till två års fängelse. Men då måste åklagaren bevisa att han handlat uppsåtligen. Det menar Josef Zila, professor i straffrätt vid Örebro universitet.
Alla medborgare har en allmän skyldighet att känna till lagen. I Håkan Juholts fall är det dock lite mer invecklat eftersom det även finns ett internt regelverk att ta hänsyn till.
Ändå är det, enligt Josef Zila, mest rimligt att man tillämpar den vanliga brottsbalken och undersöker om Juholt gjort sig skyldig till bedrägeri.
– Straffskalan för bedrägeri är upp till två års fängelse. Och bedrägeri är egentligen det enda som kan komma ifråga. Men då måste man styrka att det finns ett uppsåt, säger Josef Zila till DN.se.
– Man talar också om brott mot bidragsfusklagen, men den går inte att tillämpa här, eftersom det inte är bidrag Juholt fått utan ersättning för boende.
Enligt Josef Zila behöver det inte spela någon roll när Håkan Juholt informerades om hur regelverket ser ut.
– Om det här har pågått en längre tid och det rör sig om ett brott så är det redan ett begånget brott. Men det är mycket möjligt att han inte handlat uppsåtligen. Det är därför man har inlett en förundersökning. Man måste i detalj granska hur det gått till när han sökt de här pengarna.
Hur tror du att det här kommer att sluta?
– Det är mycket svårt att säga. Det beror på de konkreta omständigheterna, och de känner vi inte till. Det finns många motstridiga uppgifter som cirkulerar just nu.
Kan det vara så att Håkan Juholt lika gärna frias?
– Javisst.