K som i kommunist. Ordet som vållade företrädaren Lars Ohly så mycket besvär — innan han till slut kastade in handduken — kom upp när tidningen Flamman frågade ut Jonas Sjöstedt, Ulla Andersson, Hans Linde och Rossana Dinamarca i ABF-huset i Stockholm.

Sjöstedt, född 1964, gick med i Kommunistisk ungdom redan 1978.

– Då kallade jag mig kommunist.

Efter omvälvningarna i Östeuropa föredrar han "demokratisk socialist".

Andersson, född 1963, erkände också:

– Jag har gjort det.

Men till slut, sade hon, blev det för krångligt.

Dinamarca, nekade, liksom Linde — som båda hänvisade till partiets namnbyte före deras inträde.

– Jag kallar mig socialist och feminist, sade Linde.

Enigheten var stor om ökat politiskt och ekonomiskt inflytande för kvinnor, invandrare och ungdomar. Liksom om mer ekologiskt ansvar, utveckling av välfärden, bättre äldreomsorg samt fler hyreslägenhet och jobb åt unga.

Dinamarca, utbildningspolitisk talesperson, ser behov av nya tag på området:

– Det är kanske dags att gå längre, och förstatliga skolan.

Andersson vill starta statlig investeringsbank och att staten köper upp aktier i Nordea.

– Vi har föreslagit att man ska utöka det gemensamma ägandet.

Sjöstedt talade mot börsspekulation med pensionspengar, och för offentligt ägande av apotek, järnvägar och bilprovning.

Vid utfrågningen höll han med om att skillnaderna mellan kandidaterna är små.

– Det är nyansskillnader, att vi lägger tonvikt vid olika frågor.

Varför är du i så fall bättre än de andra tre?

– De andra är mycket dugliga. Men jag tror att jag har något att tillföra, att jag kan mycket om klimat och ekologi och är intresserad av ekonomi.