Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

KD under spärren igen – svår väg till valet

För sjätte månaden i rad ligger Kristdemokraterna under 4-procentsspärren till riksdagen i DN/Ipsos. I helgen håller partiet kommun- och landstingsdagar i Göteborg. Nu måste partiledaren Göran Hägglund vända trenden.

Kristdemokraterna firar i veckan 50 år som parti. På fredagskvällen samlas partitoppen till en alkoholfri jubileumsbankett på Svenska mässan i Göteborg under partiets kommun- och landstingsdagar. Men frågan är hur stor anledning det finns att fira.

Efter valet 2010, när KD blev minsta parti med 5,6 procent, har partiet legat under riksdagsspärren i 29 av 39 DN/Ipsos-mätningar, nästan 75 procent. Under motsvarande period förra mandatperioden 2006–2010 låg KD under 4 procent i åtta mätningar, vilket motsvarar cirka 20 procent.

I mars får KD 3,7 procent, den sjätte månadsmätningen i rad under riksdagsspärren.

– Det är ett helt klart sämre läge för partiet nu, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

Analyser av valforskare vid Göteborgs universitet efter förra valet visade att borgerliga stödröster från i första hand Moderaterna hjälpte KD. Ett liknande mönster väntas enligt statsvetare uppstå även den här gången, men situationen är annorlunda.

Den här gången vet ingen hur väljarna agerar eftersom borgerliga stödväljare även har det krisdrabbade Centerpartiet att tänka på. C-ledaren Annie Lööf kan glädja sig något i denna mätning med 4,1 procent av väljarsympatierna.

Siffran är dock osäker, precis som för KD är felmarginalen 0,8 procentenheter.

En fingervisning om väljarnas förtroende för både C och KD kommer om knappt två månader. I EU-valet den 25 maj riskerar båda partierna att förlora sina representanter i Europaparlamentet.

Men den största prövningen väntar i riksdagsvalet den 14 september. Med mindre än sex månader kvar till valdagen får de fyra borgerliga regeringspartierna bara 38,2 procent.

Det största regeringspartiet Moderaterna noterar 23,6 procent, partiets sämsta siffra sedan september 2008, när finanskrisen rasade som värst.

– Betyget på regeringens arbete har fallit. Det är också anmärkningsvärt att Moderaterna uppenbarligen inte vunnit något stöd i opinionen under en period av en allvarlig internationell kris. Det brukar gynna sittande regeringspartier, säger David Ahlin.

De fyra borgerliga partierna får 13,3 procentenheter mindre än de rödgröna som tillsammans får 51,5 procent. Socialdemokraterna får 33,5 procent, medan Miljöpartiet ligger på 10,4 och Vänsterpartiet på 7,6 procent.

Vid samma tidpunkt inför förra valet var de rödgrönas övertag betydligt mindre: 4,6 procent.

– Det är en betydligt brantare uppförsbacke för de borgerliga den här gången, konstaterar David Ahlin.

Räknar man dessutom in att KD skulle trilla ur riksdagen skulle mandatfördelningen i riksdagen – om DN/Ipsos skulle bli valresultat i september – hamna på förkrossande 191–129 till de rödgrönas fördel.

Därmed skulle Sverigedemokraterna, som får 7,8 procent i mätningen, förlora sin vågmästarroll, även om partiet i mätning efter mätning ligger en bra bit över val­resultatet 2010 på 5,7 procent.

Andelen tillfrågade som anger sympati för övriga partier ökar till 2,5 procent, men varken Feministiskt initiativ eller Piratpartiet har nått upp till minst 1,5 procent tre mätningar i rad, vilket är kriteriet för att särredovisas som parti i DN/Ipsos. Alla förändringar mellan februari och mars ligger inom den statistiska felmarginalen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.