Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Kinberg Batra: Vi var inte tillräckligt förberedda på krisen

12:31. Moderatledaren Anna Kinberg Batra gör klart att företrädarna hör till historien.

• Moderatledaren Anna Kinberg Batra gör klart att företrädarna hör till historien: Anders Borg ”har slutat” och Fredrik Reinfeldt ”fick ju faktiskt avgå”. Nu omprövar hon deras politik.

• Hon har gjort upp över blockgränsen om flyktingarna. Men vid regeringens planer på att lånefinansiera flyktingkrisen tar samförståndet slut.

• Efter Decemberöverenskommelsens fall finns en spricka i Alliansen om vägen framåt. Anna Kinberg Batra vill ersätta det havererade avtalet med lagstiftning.

Det finns tillfällen när politiska ledare lägger undan prestige och motsättningar. Ett sådant är när Anna Kinberg Batra landar i Indien och får höra om morden i Trollhättan. Då ringer hon statsminister Stefan Löfven för att berömma hans snabba beslut att resa dit.

Den politiska debatten om vad som hände på skolan Kronan, och hur det kan kopplas till samhällsklimatet, den vill oppositionsledaren vänta med. Det går att göra en tydlig markering ändå.

– Precis som alla andra blev jag alldeles förfärad när jag fick höra om den här fruktansvärda händelsen där man först och främst tänker på de drabbade och deras familjer. Det är helt oacceptabelt att något sådant här händer över huvud taget, säger Anna Kinberg Batra på en ganska brusig telefonlinje från New Delhi.

I fredags gjorde Moderaterna och Alliansen upp med regeringen om en rad insatser i flyktingkrisen – bland annat införs tillfälliga uppe­hållstillstånd som huvudregel under de närmaste åren samtidigt som alla kommuner tvingas ta emot flyktingar.

Anna Kinberg Batra utesluter inte ytterligare åtgärder. Men hon ser egentligen paketet som ett undantag i svensk politik.

– Den här uppgörelsen ska ses som en ganska snabb och speciell och unik insats för att möta en akut och extrem situation, säger hon, ackompanjerad av tutorna från rusningstrafiken i New Delhi.

Något har hänt, inget har hänt. I princip har moderatledaren inte ändrat inställning, och vi kan enkelt backa bandet till intervjun med DN några dagar tidigare på partikansliet i riksdagen.

Då kommer Anna Kinberg Batra direkt från ett frukostmöte. Hon går rakt in på arbetsrummet och öppnar en flaska mineralvatten. Under de senaste veckorna har hon varit med om att upphäva Decemberöverenskommelsen, föra blocköverskridande samtal om flyktingkrisen, deltagit i två partiledardebatter och en statsministerduell samt hållit fyra dagars partistämma med förra lördagens stora linjetal som kulmen.

– Jag ska nog ta en kopp kaffe också, säger hon, och placerar omsorgsfullt ut vattenglas, muggar och underlägg åt oss båda.


Foto: Eva Tedesjö

Visst är hon trött, men också relativt avslappnad. På partistämman i Värmland i mitten av oktober fick hon stöd för en rad skärpningar i migrationspolitiken och integrationspolitiken. Då hette det att Sverige måste komma bort från polariseringen mellan ”Miljöpartiets dröm om oreglerad invandring” och ”Sverigedemokraternas stängda gränser”.

Under den förra mandatperioden valde Moderaterna och alliansregeringen att samarbeta med just de gröna om migrationspolitiken, medan SD hölls isolerat från allt inflytande i flyktingfrågor.

– Det var rätt då. Regelverket för arbetskraftsinvandring är jag stolt över och var själv med och tog fram. Men effektiviteten i flyktingmottagandet och kostnadskontrollen i flyktingmottagandet och hanteringen av den akuta kris vi har nu – det var vi inte tillräckligt förberedda på, för ett år sedan eller för flera år sedan, säger Anna Kinberg Batra.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor har sagt att en effekt av tillfälliga uppehållstillstånd kan bli att något färre söker sig till Sverige. Stämmer det?

– Jag vet inte vad det får för effekt på antal. Jag gör det här för att få ordning i asylprövningssystem och flyktingmottagande i Sverige. Den som har fått ett tillfälligt uppehållstillstånd kan ju kvalificera sig för permanent genom att etablera sig på arbetsmarknaden. Och det är väldigt bra drivkrafter för att komma i arbete och egen försörjning.

Kan du peka på någon expertrapport som säger att tillfälliga uppehållstillstånd ökar drivkrafterna?

– Vi har haft en arbetsgrupp som gått igenom det här noggrant och tittat på fördelar och nackdelar och aktuell forskning. Deras förslag har jag stort förtroende för och är glad över att det fått så brett stöd.

Tillfälliga uppehållstillstånd är ”bara en symbolsak”. Det sa Anders Borg i Ekots lördagsintervju så sent som i december. Hade han fel?

– Han har slutat! För mig är det ingen symbol utan en väldigt viktig reform för att få effektivare mottagande i början.

Många säger att vi lever i den stora folkvandringens tid. Hur länge kommer det att pågå?

– Det är omöjligt för mig att säga. Det vet inte jag. Och tänker inte heller så mycket på. Jag ser det i alla fall som vår uppgift att förhålla oss till samhället och omvärlden som det faktiskt ser ut. Och har man då en orolig omvärld där många också är på flykt, då är det extra viktigt att stå upp för en ansvarsfull politik och för öppenhet och för ordnade system så att man kan hjälpa människor och för att inte låta missnöje och extremism och hot och ytterst hat ta över.

Hur tolkar du det starka opinionsstödet för Sverigedemokraterna?

– Det är inte oförståeligt när så mycket av samhällsdebatten handlar om den akuta flyktingsituationen. Men den som verkligen vill lösa situationen sådan som den är har ju faktiskt ingenting att hämta hos Sverigedemokraterna.

Jag ställer samma fråga till dig som jag ställde till Stefan Löfven för några veckor sedan: Klarar vi det här?

– Det måste vi göra. Och då är det vårt jobb att klara det. Det är ju människor som här och nu har flytt för sina liv och kommer hit och är här. Det är ett riksdagsparti som väljer att bortse från detta, eller har som strategi att ta avstånd från det. Jag konstaterar att det är så här nu.

Så sent som i torsdags skrev Migrationsverket upp prognosen för 2015: Uppemot 190 000 asylsökande väntas komma till Sverige innan året är slut.

Regeringen är beredd att låna för att täcka kostnaderna för krisen. Det är moderatledaren kritisk till.

– Jag tycker att det är viktigt att i största möjliga mån undvika lånefinansiering. Det sätter ju ökat tryck på att titta igenom de kostnadsökningar som regeringen har föreslagit, och det är på gång, säger Anna Kinberg Batra, som också betonar att Moderaterna vill se en stramare politik när det gäller sjukförsäkringen.

– Det är bättre att passa på att kapa kostnader i system som ökar. När vi sätts på så här hårda prov är det ju extra viktigt och viktigare än någonsin att faktiskt ha kontroll över offentliga finanser och strama åt där det behöver stramas åt.

Då får man titta på kostnads­ökningar på andra områden?

– Jag tycker att det här är bra tillfälle att titta igenom det.

De som säger att svensk flyktingpolitik blir kallare och hårdare med era skärpningar – vad vill du svara dem?

– Att det här möjliggör att upprätthålla ett system där alla männi­skor har rätt att söka asyl om man behöver skydd. Och att den som då får uppehållstillstånd också snabbare kan komma in i samhället. Om systemet skulle sluta fungera så skulle det drabba dem som just har behov.

Formellt har Anna Kinberg Batra varit partiledare i nio och en halv månad. I praktiken har hon haft ansvaret för Moderaterna ända sedan dagarna efter valförlusten i september förra året.


Fredrik Reinfeldt och Anna Kinberg Batra. Foto: TT

Då fick hon som gruppledare i riksdagen rycka in för Fredrik Reinfeldt i talmansrundan och hantera alla förändringar i partiet. Samtidigt behövde hon bestämma sig för om hon var en kandidat till partiledarposten.

– Det är rätt mycket omställning på alla plan efter en valförlust. Vi blir ju färre ledamöter, alla ska byta roller och så ska man samtidigt mitt i det fatta livsavgörande beslut för egen räkning. Jag antecknade gans­ka mycket den hösten, minns hon.

Vad stod det i de anteckningarna?

– Nämen, det hände väldigt mycket. Egentligen skulle man vilja åka bort i flera veckor och fundera lite grand när man ska fatta så pass stora beslut som det här ändå är. Det är klart att jag hade funderat tidigare ibland på att den frågan kanske skulle kunna komma en dag. Jag var gruppledare i riksdagen. Efter det kan den frågan komma, om man har skött sig. Men det är alls inte självklart att den gör det. Och jag hade inte gått och sökt det heller. Jag var fullt upptagen med att sköta mitt jobb där jag var där och då. Det är jag alltid.

Vad var det som tippade över, för att vilja bli partiledare?

– Att jag trodde att jag kan ta mig an en sådan uppgift och att det ändå är roligt. Det är ofta mycket hantering och det finns baksidor i varje roll. Men det är också väldigt roligt och en stor möjlighet att få leda den omprövning som faktiskt måste göras. Det hade jag ändå börjat med. Så jag hade viss vana av det onekligen. Så då gick det ändå ganska snabbt att bestämma sig för att ta på sig den rollen fullt ut.

Hon hade inte ens nominerats formellt till partiledare när Sverige kastades in i en regeringskris i början av december. Det började med att Sverigedemokraterna meddelade att partiet tänkte bryta praxis och rösta på Alliansens budget­alternativ. Ett dygn senare meddelade statsminister Stefan Löfven att han tänkte utlysa extraval.

– Det förvånade mig. Det är ju en ganska extrem åtgärd. Det är ovanligt i Sverige över huvud taget med regeringskriser, men det naturliga i så fall är ju att gå till talmannen om man som regeringschef förlorar en budgetomröstning, säger Anna Kinberg Batra.


Foto: Lotta Härdelin

Den 27 december mötte företrädare från regeringen och Alliansen medierna, för att berätta om innehållet i den så kallade December­överenskommelsen, DÖ. Den skulle gälla i åtta år. Det blev inte ens tio månader.

– Det som var historiskt där och då var ju att höra en socialdemokratisk regeringschef och parti­ledare säga att han skulle släppa fram en borgerlig regering om vi var störst. För det hade aldrig tidigare hänt. Det var väl det mest positiva med den där pressträffen. Annars var man ju rätt trött i det där läget efter hela den där hösten. Det tror jag syns på oss allihop, säger Anna Kinberg Batra.

Det som Löfven sa – i vilken mån tror du att han kommer att hålla fast vid det, nu när det inte finns något avtal?

– Han brukar ju väldigt stolt deklarera att han håller det han lovar och minsann inte bryter sina löften och det får jag ju förutsätta att det gäller även det uttalandet.

Nu har ju ni brutit avtalet?

– Det skulle ändå tjäna Sverige väl om han följer den ordning som vi har nu. Det var ju första gången nu i höstas som statsministeromröstning skedde enligt de grundlags­förändringar som vi har fått.

Var var du när Kristdemokraterna röstade ned Decemberöverenskommelsen på rikstinget?

– På kontoret.

Vad tänkte du?

– Oj!

Hur förberedd var du?

– Dygnet inför beslutet, när Ebba Busch Thor hade uttalat sig gans­ka öppet, kände jag att det fanns en risk att det skulle bli ett oväntat beslut. Innan dess gjorde jag inte det. Göran Hägglund hade varit en av de riktigt avgörande aktörerna i att överenskommelsen faktiskt blev till, i ett läge där andra kanske hade börjat ställa in sig på nyval. Sedan måste så klart en ny ledning även i Kristdemokraterna fatta sina beslut och då måste man som ny ledning tala om hur man vill ha det.

Så vad tänkte du när hon lämnade det öppet på rikstinget?

– Att det kunde få ett oväntat utfall.

Varför fattade du så snabbt beslutet att Decemberöverenskommelsen var upphävd, efter att den hade fallit på rikstinget?

– Det var ett ganska enkelt konstaterande. Jag hade ju inte tänkt mig att fatta ett sådant beslut. Till moderatstämman hade vi ju föreslagit att stå fast vid överenskommelsen. Men en överenskommelse är till slut inte så mycket starkare än sin svagaste länk. Och den byggde väldigt mycket på att hela Alliansen och hela regeringen var överens om varje ord i överenskommelsen. Om det inte längre är så, då är det inte längre så.

– Jag är ganska obitter till min natur och ältar oftast inte så mycket, utan spelar nästan alltid bollen där och därifrån den ligger. Och då hamnar den där. Vi kan inte ha en överenskommelse där en del i vårt regeringsunderlag hoppar ur.

Det fanns ju ett uppenbart missnöje i Kristdemokraterna som resulterade i beslutet, men det fanns ett missnöje även i Moderaterna, det fanns i Folkpartiet och det fanns ett missnöje i Centerpartiet, även om det tog sig lite andra uttryck. Varför var det så?

– För att borgerliga väljare är missnöjda med valresultatet. Vi har en dålig och svag regering som leder Sverige åt fel håll och höjer skatten, och det gillar inte vi. Och då förknippades det av många med Decemberöverenskommelsen. Det är därför debatten efter att den föll också blev lite animerad på sina håll, när det kan ha funnits borgerliga väljare som tänkte att nu ska allting förändras. Det är fortfarande samma valresultat som gäller. Och det är fortfarande samma regelverk och samma riksdag och samma regering. Det kanske fanns de som hade tänkt sig att det skulle hända något helt annat, men det är helt orealistiskt att tro det.

Anna Kinberg Batra må ha varit med om att upphäva December­överenskommelsen för ett par veckor sedan. Men hon vägrar backa om principerna i uppgörelsen.

– Det är sämre utan den än med den, säger hon.

Moderatledaren vill nu att partierna går lagvägen för att säkra tanken bakom DÖ, och undvika både parlamentariskt kaos och samlingsregeringar.

Det är tillbaka till ursprungsidén från alliansledarna: under rege­ringskrisen i december förra året öppnade de för att skärpa regelverket i riksdagsordningen, som innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Det blev i stället en avtalslösning mellan partierna, även om en översyn av regelverket faktiskt fanns med i själva December­överenskommelsen.

– Vi skulle behöva ett regelverk som förtydligar att störst underlag också kan regera och genomföra sitt budgetbeslut. Det är bättre än en överenskommelse. Nu har vi sett de senaste veckorna att en överenskommelse lättare faller, säger Anna Kinberg Batra.

Är det dags att börja med den diskussionen?

– Jag skulle välkomna sådana diskussioner om Socialdemokraterna öppnade för det. Det är olyckligt att det finns frågetecken kring till exempel delar ur budgeten. Det skapar instabilitet och försvagar Sverige.

DÖ-motståndarna vill i stället att Alliansen lägger en gemensam budgetmotion, och helst redan i höst. Då skulle det med all sannolikhet bli en upprepning på förra hösten, då regeringen fälldes av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna.

Men det kaoset vill Anna Kinberg Batra inte ha tillbaka. Möjligheten att hela budgeten faller ”är liten”, uppger hon:

– Riksdagen arbetar med budgetbehandlingen hela hösten och det vore konstigt om det inte hände någonting när riksdagsledamöterna gör sitt jobb i de olika utskotten. Men jag har mycket svårt att tro att ramarna ändras, eftersom de behandlas i ett sammanhang. Och det är i grunden bra. Därför att det bygger på en ordning som byggdes upp efter 90-talskrisen för att ha en stabilitet i statens finanser och det har gett oss några av världens starkaste statsfinanser. I motsats till länder där man kan hacka sönder budgeten bit för bit för bit och bryta ned den i parlamentet. De länderna brukar få stora underskott och återkommande kriser.

Skillnaden är ju att vi har ett oppo­sitionsparti i dag som har brutit tidigare praxis. Som i princip säger att man är beredd att fälla vilken regering som helst.

– Det var därför som överenskommelsen slöts. Så var det ju.

Ebba Busch Thor har ju sagt att ”nu när Decemberöverenskommelsen är upphävd så är det viktigt att inte agera som om den gällde”. I vilken mån har hon rätt?

– Det där uttalandet för stå för henne.

Men vad tycker du om det?

– Vi behöver ju agera och visa svenska folket och borgerliga väljare att vi är en aktiv opposition. Men jag märkte för varje timme som gick under moderatstämman i Karlstad att jag fick färre och färre frågor om ”plattläggning” vartefter både moderatväljarna och medierna insåg att vi alltså är ett oppositionsparti.

Men här framstår Alliansen som splittrad i synen på vad ni bör göra. Hur är det ställt?

– Vi är rörande överens om att vi ska söka förtroende för att regera ihop igen.


Ledare för allianspartierna. Foto: TT

Men ni är inte rörande överens om strategin just nu?

– Det är svårt att värdera just det där uttalandet. Vi är olika partier.

Men det är väl rätt tydligt vad Ebba Busch Thor vill?

– Nej. Därför att agera som om den inte fanns, innebär ju fortfarande att valresultatet gäller. Att budgetordningen gäller. Att regeringen svarar inför riksdagen. Och att vi i normalfallet förlorar omröstningar eftersom regeringen har störst underlag. Det har alltså inte förändrats. Kanske syftar hon till att vi i Alliansen måste visa tydligare att vi är i opposition och det gör vi gärna.

Jimmie Åkesson säger att Decemberöverenskommelsen finns kvar i praktiken. I vilken mån har han rätt?

– Det är svårt att tolka honom också. Jag ska nog inte ge mig in på det. Men även han kanske konstaterar att valresultatet är detsamma och riksdagsordningen också och regeringsformen. Och så är det ju.

På stämman i Karlstad sa du att Sverige inte har råd med en regering som leder utvecklingen åt fel håll. Varför har Sverige råd att vänta till 2018 när det finns möjlighet att fälla regeringens budget?

– Svenska folket bestämde ju förra året att det skulle kunna bli så här. Svenska folket underkände oss och valde bort oss. Då får man alltså något annat. Och då blir många arga, men det är ju en effekt av valresultatet som det ser ut.

Men i valresultatet ligger ju att ni kan fälla budgeten.

– Om vi skulle samarbeta med Sverigedemokraterna och det ser jag inte att vi vill. Skälet till det är politiskt. Varför skulle den ekonomiska politiken bli bättre och integrationen bättre och utanförskapet mindre av samarbete med ett parti som vill orsaka kriser, som tar avstånd från integrationspolitik, som höjer bidrag till dem som inte jobbar, eller som säger nej till Nato? Det är inte aktuellt. Det är heller inte aktuellt för oss att stödja svaga socialdemokrater för att de ska få sitta kvar i regeringen vad som än händer. Ibland får man ju höra uttalanden i den riktningen från till exempel socialdemokrater som var med förr. Det låter nästan så på Ingvar Carlsson i Dagens Nyheter. Varför skulle det vara vår uppgift? Det ställer jag inte alls upp på.

När jag träffade Stefan Löfven sa han att ”jag vet inte vad jag kunde gjort annorlunda” om samarbetet över blockgränsen. Har du några tips?

– Ja, förtjäna ett bättre valresultat. Men det gjorde han inte.

Fast detta handlade ju om att få med er från andra sidan block­gränsen?

– Men vi är alltså i opposition mot honom. Det är det socialdemokrater måste förstå. Det finns enstaka frågor där vi kan komma överens. Flyktingkrisen är en sådan. Men jag vill alltså leda en annan regering och av det drar inte jag slutsatsen att det är mitt jobb att underlätta för Stefan Löfven att sitta kvar på en historiskt svag parlamentarisk bas.

Och då ger du honom inga råd om vad han kan säga för att nå fram?

– Nej.

Ett rakt svar på frågan.

Så är det inte alltid med Anna Kinberg Batra. Under första året som partiledare har hon fått kritik för att hon är stel i tv, att hon läser innantill i sina tal och att hon svarar undanglidande i intervjuer.

– Har jag varit försiktig i början? Kanske. Men jag är ganska mån om att det ska bli rätt också. Om jag hade börjat med att göra vilda chansningar eller exploatera mitt privatliv så hade jag nog inte haft kvar det här jobbet nu. I alla fall inte kunnat sköta det, säger hon.

Då exploaterar vi ditt privatliv: På galan Hela Sverige skramlar i Globen för några veckor sedan var det en partiledare i publiken som skrattade väldigt mycket. Vad var det som var så roligt med sketchen med David Batra och Johan Glans?

– Det är två figurer som diskuterar: Hur skulle det vara att ha en komiker som är gift med en partiledare? Och det gjorde de på ett väldigt, väldigt roligt sätt. Det måste man ju bjuda på.

– Han hade faktiskt … De här gångerna han har nämnt mig och mitt jobb sådär i tv, då har han faktiskt frågat först. Det är helt okej med mig. Alla får ju driva med min roll. Då måste ju han få göra det också. Och då blir det ju extra roligt.


David Batra och Johan Glans under galan Hela Sverige Skramlar. Foto: TT

Anna Kinberg Batra vågade sig faktiskt på några egna skämt i linjetalet på stämman i Karlstad. Men den tydligaste minnesbilden är allvarlig: Hon talade om arbetarpartiet som gick till val utan jobb­politik, medan företrädaren Fredrik Reinfeldt satt på första raden och lyssnade. Senare samma eftermiddag skulle han signera böcker i det som partiarrangörerna döpt till ”Historiehörnan”.

– Jag visste att han var i huset men jag hade inte hunnit träffa honom innan jag höll talet. Det var faktiskt kul att ses. Vi har ändå känt varand­ra i väldigt många år. Han var nöjd med talet och tyckte att det var särskilt viktigt att vi tittade framåt också, säger Anna Kinberg Batra.

Men talet var en ganska hård kritik mot hur han skötte valrörelsen?

– Ja. Och han drog ju egentligen själv slutsatsen av att vi inte lyckades med valet. Han fick ju faktiskt avgå som statsminister. Jag tycker att det är viktigt att våga ompröva det som inte funkar. Det gjorde han också på sin tid. Och jag tänker göra det nu, alldeles oavsett om han hade gjort det förut eller inte. Det var flera som frågade efteråt, och som tyckte att det var hårt sagt att vi gick till val utan jobbpolitik. Men det gjorde vi ju. Vi hade klarat krisen och jobben hade blivit fler, men vi hade ju inte tillräckligt bra förslag framåt och det såg väljarna och underkände oss.

Om du tittar på det här partiet som du mötte i Karlstad, jämfört med det parti som samlades till stämma 2013, vad är skillnaden?

– Mycket mer energi framåt nu. Och det är ju kanske paradoxalt. För 2013 var ju året före valet.

Men förstod du det 2013?

– Inte tillräckligt, säkert. Men jag kände det under valrörelsen. En valrörelse blir en stor prövning på alla nivåer av om både strategi och budskap fungerar och håller. Det gjorde det ju faktiskt inte. Alliansen backade tio procentenheter. Det var en ordentlig smäll.

Vad kunde du ha gjort annorlunda under den första tiden som partiledare?

– Jag kanske var lite försiktig i början. Men jag ångrar det inte. Det tar ett tag att lära sig den här rollen och den är extrem på rätt många sätt.

Vad har du lärt dig?

– Massor! Och att våga lita på sin inre röst. Till slut måste man som ledare faktiskt döma själv. Det är ju mitt jobb att inte låta reptilhjärnan eller impulser ta över utan att leda till rätt resultat, även om det kräver den ena eller andra uppoffringen i stunden.

Vad är kvar av Nya moderaterna?

– Förhållningssättet. Att utgå från samhällsproblem och utmaningar, och vara beredd att ompröva positioner och förslag för att nå rätt resultat.

Foton i text: Eva Tedesjö.

Tidslinje. Året som gått
  • 14 september
    Alliansen förlorar valet. Fredrik Reinfeldt meddelar att han avgår. Dagen därpå meddelar Anders Borg att han lämnar politiken.
  • 17 september
    Gruppledaren Anna Kinberg Batra ersätter Fredrik Reinfeldt.
  • 3 oktober
    Regeringen Löfven tillträder – den första koalitionsregeringen någonsin mellan S och MP.
  • 21 oktober
    M i Västerbotten är först ut att nominera Kinberg Batra till parti­ledarposten.
  • 2 december
    Sverigedemokraterna gör klart att de tänker fälla regeringens budget.
  • 3 december
    Statsminister Stefan Löfven meddelar att han vill utlysa extraval.
  • 9 december
  • Moderaternas valberedning nominerar Anna Kinberg Batra till partiledare. Alliansledarna skriver på DN Debatt att de vill ha tydligare regler för minoritetsstyre.
  • 27 december
    DÖ presenteras.
  • 1 januari
    Stefan Löfven vill göra upp över blockgränsen om integrations­politiken. Inviten avvisas av Moderaterna.
  • 10 januari
    Anna Kinberg Batra utses till ny partiledare och öppnar för Nato­medlemskap. DÖ-kritiken blir ”elefanten i rummet”.
  • 25 april
    Moderaterna i Östergötland kräver att DÖ rivs upp.
  • 8 maj
    Moderaterna presenterar krav på tillfälliga uppehållstillstånd.
  • 9 maj
    Skånemoderaterna ställer sig bakom Decemberöverenskommelsen.
  • 16 juni
    Två M-ledamöter trotsar DÖ i riksdagen.
  • 3 juli
    Kinberg Batra lanserar ”första­jobbet-avdraget” i Almedalen.
  • 9 oktober
    Kristdemokraternas riksting säger nej till DÖ. Anna Kinberg Batra meddelar att avtalet är upphävt.
  • 11 oktober
    M öppnar för samtal om flyktingkrisen.
  • 16 oktober
    Blocköverskridande överläggningar inleds.
  • 17 oktober
    Kinberg Batra håller linjetal på M-stämman i Karlstad.
  • 22 oktober
    Migrationsverket gör ny prognos att uppemot 190 000 asylsökande kan komma under 2015. Sverige skakas av rasistdådet på Kronans skola i Trollhättan.
  • 23 oktober
    Regeringen och allianspartierna presenterar en uppgörelse om flyktingpolitiken.
Ordlista
  1. Decemberöverens­kommelsen, DÖ
    DÖ ingicks den 26 december 2014 mellan sex partier: S, MP, M, FP, C och KD. Den gick ut på att den statsministerkandidat som fått stöd av största partikonstellationen i riksdagen skulle släppas fram och få igenom budgeten. Avtalet omfattade även samtal om energin, pensionerna och säkerhetspolitiken.
    Överenskommelsen skulle gälla i åtta år fram till valdagen 2022. Den 9 oktober 2015 föll den.
  2. Flykting­uppgörelsen
    Den innebär bland annat att tillfälliga uppe­hållstillstånd införs med vissa undantag, att alla kommuner måste ta emot flyktingar, att försörjningskraven på anhöriga skärps och att rutavdra­gen utvidgas och att yrkespraktikintroduktionen kan breddas få fram fler enkla jobb opå
    Samtal inleddes fredagen den 16 oktober. Alla riksdagspartier utom SD deltog. V valde att hoppa av själva överenskommelsen.
Anna Kinberg Batra om…

… rasistdådet i Trollhättan

”Precis som alla andra blev jag alldeles förfärad.”

… DÖ:s fall

”När Ebba Busch Thor hade uttalat sig ganska öppet kände jag att det fanns en risk.”

… SD:s opinionssiffror

”Den som verkligen vill lösa situationen sådan som den är har ju faktiskt ingenting att hämta hos Sverigedemokraterna.”

... Reinfeldts sorti

”Han drog ju själv slutsatsen egentligen av att vi inte lyckades med valet. Han fick ju faktiskt avgå som statsminister.”

… starten som partiledare

”Jag kanske var lite försiktig i början.”

…sin inre röst

”Det är ju mitt jobb att inte låta reptilhjärnan eller impulser ta över utan att leda till rätt resultat.”

Läs mer. Tidigare partiledarintervjuer
  • ”När vi hjälps åt klarar vi mycket”. När vi hjälps åt klarar vi mycket” I en stor intervju med DN om första året som statsminister medger Stefan Löfven att flyktingströmmarna gör det ännu tuffare att nå regeringens jobbmål. Men Sverige kan gå stärkt ur krisen.
  • Åkesson: ”Tyvärr, ni kommer inte in, det är fullt”. Jimmie Åkesson vill ha ett totalt stopp för asylinvandring till Sverige. Flyktingar är inte välkomna hit. Han vill att Sverige ska lämna EU och den fria rörligheten inom unionen.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.