Kritik mot hyresutredning

Skillnader mellan utbud och efterfrågan ska få spela roll vid hyressättningen - dock med maximalt fem procent per år. Det förslaget presenterade regeringens bostadspolitiske utredare Michaël Koch på DN Debatt idag, fredag.

Hyran kan komma att höjas med 62 procent på tio år i attraktiva områden med lång bostadskö, visar ett räkneexempel i utredningen. Men det kan skena i väg till ännu större höjningar om inflationen stiger, förklarade Michaël Koch vid en pressträff.
Det tak på 5 procent i hyreshöjning per år, som diskuteras, utgår från en tvåprocentig inflation.
- Om inflationen blir tvåsiffrig blir utrymmet för hyreshöjning tvåsiffrigt. Det handlar om att lägga ett lager ovanpå den inflation som finns, säger Koch.

Förslaget riskerar att i vissa fall driva på segregationen i attraktiva storstadsområden, enligt utredningens sekreterare, hovrättsassessor Ulf Ahlström.
- Man kan tänka sig att det uppstår situationer där en del personer som skulle kunna ha bott kvar med dagens system inte kan bo kvar. Men jag tror det rör förhållandevis få personer, säger han.

- Men om man inte gör några förändringar över huvud taget är det en uppenbar risk att den snabba ombildningsprocess (från hyresbostäder till bostadsrätter) som pågår i dag fortsätter. Det är ju inte heller till nytta för personer med låga inkomster, tillägger han.

Hur många hushåll och vilka grupper som kan komma att drabbas av segregationseffekter har utredningen inte kartlagt.

Fastighetsägarna är nöjda med utredningens förslag som de anser värnar hyresrätten. Hyresmarknaden har på många håll kollapsat med långa köer, omfattande svarthandel, ombildningar till bostadsrätter och låg nyproduktion, menar Fastighetsägarna.
"En mer rättvisande hyressättning ökar möjligheten att bygga hyresbostäder där efterfrågan är stor", skriver Fastighetsägarnas vd Per-Åke Eriksson i ett pressmeddelande.

Men utredningen får också skarp kritik. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sågar utredningen om de kommunala bostadsbolagen. Utredaren har inte hittat någon godtagbar lösning, menar SKL.
"Det är två ytterlighetsalternativ som presenteras, som båda ligger långt från det system vi har i dag. Inget av dem är tillfredsställande", skriver Anders Knape, ordförande för SKL.

SKL vill ha en modell där de kommunala bostadsbolagen drivs så affärsmässigt som möjligt med ändå kan ha ett kommunalt ändamål. Kommunerna ansvarar ju enligt lag ansvar för bostadsförsörjningen generellt och ett särskilt ansvar för vissa grupper som äldre och personer med funktionshinder. Men någon sådan modell har inte utretts, konstaterar Knape.

Både socialdemokraterna och vänsterpartiet är kritiska.

"Det mest rakryggade av Mats Odell vore att låta utredningen gå direkt ner i papperskorgen", skriver socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin i ett öppet brev till bostadsministern.

Enligt Sahlin, som hänvisar till Hyresgästföreningens beräkningar av hur förslaget leder till hyreshöjningar på upp till 150 procent, drabbar utredningens förslag dem som bor i attraktiva områden, som sägs få svårigheter att planera ekonomin.
"Det systemet har Mats Odells partiledare förut kallat för omoraliskt", skriver hon.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut