Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Politik

”Kritiken är allvarlig”

Tre frågor till DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg om Riksrevisionens kritik av det svenska försvaret.

Hur allvarlig är Riksrevisionens kritik av det svenska försvaret?

– Den är allvarlig. Regeringen Reinfeldt gjorde om försvaret under parollen att det skulle vara ett försvar ”här och nu”, ständigt berett till insatser i hela landet. Den nya organisationen döptes till IO14, militärt förkortningsspråk för ”insatsorganisation 2014”. Det är nog ett namn som regeringen beklagar i dag, för det påminner om att den skulle ha varit införd nästa år. Efter det har regeringen skjutit fram slutdatumet till 2019. Och nu säger alltså Riksrevisionen att Försvarsmakten inte kommer att kunna leva upp till kraven de närmaste åren, och sannolikt inte heller 2019.

– Sverige minskar förvisso sina internationella militära insatser, i och med att den stora Afghanistaninsatsen avslutas. Det minskar trycket på insatsorganisationen. Men planen är att Sverige ska delta i en eller flera nya militära insatser utomlands.

Vad är det som gått snett?

– Sverige har minskat sina försvarsutgifter som andel av BNP sedan 1994, och de har fortsatt att sjunka under denna regering. Det ger förstås ger ett mindre försvar. Men budgeten och de mål som försvaret ska leva upp ser inte ut att stämma överens. Regeringen och Försvarsmakten har bland annat underskattat vad det kostar att ställa om från ett värnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar. Militären har haft svårt att hitta deltidssoldater, som har ett annat yrke vid sidan som sin tjänstgöring i Försvarsmakten. Den har också haft svårt att rekrytera tekniker och sjukvårdare.

– Dessutom saknas det materiel. Regeringen och Försvarsmakten har skjutit en rad planerade inköp på framtiden, för att förhindra att det uppstår ett underskott i försvarets budget. Riksrevisionen ifrågasätter nu också om försvaret har tillräckligt många armébataljoner och underhållsförband för att Sverige ska kunna leva upp till de mål om insatser i Sverige och internationellt som riksdagen har satt.

Vad kan kritiken få för politiska följder?

– Nu sitter Försvarsberedningen och diskuterar om Sverige borde satsa mer på försvaret. Det är ett samrådsorgan som regeringen tillsatt med representanter från alla riksdagspartier, och den svenska försvarspolitiken har länge byggt på rapporter från dessa beredningar. I somras presenterade den en första analys av Sveriges omvärld, där den ryska upprustningen betonades mer än regeringen tidigare har gjort. Sedan dess har det kommit flera uppgifter om rysk rustning, senast att robotsystemet Iskander ska placeras i Kaliningrad. Det är robotar som kan nå också Sverige.

– Det är sannolikt att Försvarsberedningen kommer att föreslå ökade försvarsanslag, både mot bakgrund av de problem som Riksrevisionen pekar på och upprustningen på andra sidan Östersjön. Frågan är bara hur stor satsning de vill göra.