Bland många kurder finns en stor besvikelse över att EU i samtalen med Turkiet inte drivit det kurdiska folkets krav på att få sina rättigheter tillgodosedda. Det säger Sermin Bozarslan, ordförande i Kurdiska Riksförbundet i Sverige.
Sermin Bozarslan anser att det hittills varit för lite fokus på mänskliga rättigheter och på kurdernas ställning i diskussionerna mellan EU och Turkiet.
- Det finns två stora folk i Turkiet, det ena är turkar och det andra är kurder. Vad vi hittills sett har EU nästan helt struntat i kurderna, säger hon.
Hon anser att det är nödvändigt att EU nu i medlemskapsförhandlingarna kräver att det kurdiska språket erkänns som ett officiellt språk i Turkiet.
- Det är självklara rättigheter för ett så stort folk i ett land.
Gulan Avci, kurd och folkpartist, poängterar att hon på lång sikt vill se Turkiet som en del av EU.
- Men man måste ställa tydligare krav på Turkiet än man hittills gjort.
De senaste årens reformer i Turkiet, av vilka många gällt kurderna, räcker inte.
- De har genomförts på papperet, men inte tillämpats i praktiken.
Gulan Avci är rädd att kurderna än en gång kommer att bli svikna av västvärlden och EU.
- Vi kurder måste nu få komma till tals. Vi har hamnat utanför den här processen. I möte efter möte mellan EU och Turkiet har kurderna inte fått vara med.
Det finns kanske upp emot 20 miljoner kurder i Turkiet av en befolkning på cirka 70 miljoner.
- Och man talar fortfarande på många håll i Europa om att 70 miljoner turkar ska bli medlemmar, påpekar Gulan Avci.
Ahmet Önal är turk och ordförande i Svensk-turkiska riksförbundet. Han tror att det kan gå fortare än tio år innan Turkiet är med i EU, men betonar betydelsen av att Turkiet i praktiken genomför de reformer som antagits de senaste åren.
- Det är viktigt att Turkiet tillämpar nya lagar och demokratiska reformer i verkligheten, att alla organisationer, statliga och kommunala, genomför förändringar. Det kommer att ta tid och det krävs kunskaper och utbildning. Europa måste dela med sig av den kunskapen. Sedan är nästa steg att få i gång ekonomin ordentligt, inte minst i den östra, fattigare kurdiska delen, anser Önal.
- Då kan man också attrahera utländska investeringar och bli en riktig tigerekonomi.