Den nya buggningslagen som träder i kraft vid nyår kritiseras hårt av miljöpartiet och vänsterpartiet.
Huvudsyftet med lagen är att göra det lättare för polisen att avlyssna misstänkta brottslingar, men både vänsterpartiet och miljöpartiet ifrågasätter lagens påstådda effektivitet.
Vänsterpartiets vice ordförande Alice Åström tycker att lagförslaget är baserat på ett bristande faktaunderlag. Enligt henne har förespråkarna för lagen bara gett exempel från den danska och tyska polisen. Hon ifrågasätter att man bara lyssnat på de myndigheter som ska få den nya befogenheten och menar att frågan är större än den rent polisiära aspekten:
- Jag har förståelse för om polisen vill ha större befogenheter, men som lagstiftare ser jag det som vår uppgift att se till den större bilden: Hur många personer berör detta och vad har lagen för effektivitet? Den djupare analysen saknas, tycker Alice Åström.
Även miljöpartiets ledamot i justitieutskottet Mehmet Kaplan ställer sig frågande till lagens förmåga att slå ner på den grova brottsligheten:
- Det handlar om att sila mygg och svälja kameler. De grovt kriminella personerna anpassar sig bara efter den nya lagen. De skaffar sig kontantkort till sina telefoner och krypterrar sina meddelanden, säger Mehmet Kaplan.
Båda partier ser även lagen som ett intrång i den personliga integriteten och som led i ett allt mer övervakat samhälle.
- Man måste fråga sig vad det är för samhälle vi vill skapa genom att se till helheten när det gäller sådana här lagförslag. Var och en för sig är det lätt att motivera förslagen men sammantaget kan samhället förlora fler värden än det vinner på dem, säger Alice Åström.