DN.se har fått tillgång till det lagförslag för en implementering av EU:s datalagringsdirektiv som endera dagen ska skickas över från regeringskansliet till lagrådet på remiss. Lagförslaget handlar bland annat om hur användaruppgifter på nätet med tvingande kraft ska kunna hämtas in från olika nätoperatörer.
Detta handlar om EU:s datalagringsidrektiv, inte att blanda ihop med den ifrågasatta Ipredlagen, ny sedan den 1 april.
Förfarandet för att få ut uppgifterna är skilda: i fråga om Ipred handlar det om att kränkta upphovsrättsmän ska kunna gå till domstol och begära att ip-adresser lämnas ut.
Datalageringsdirektivet handlar däremot om att brottslighet, vitt skild sådan, ska kunna förebyggas. Polisen ska kunna begära ut uppgifterna, men hittills har beslut inte tagits om vilka misstankar om brott som ska krävas för uppgiftsutlämningen.
"Skyldigheten att lagra uppgifter (---) omfattar uppgifter som genereras eller behandlas vid tillhandahållande av telefoni, inklusive mobil telefoni och Internettelefoni, meddelandehantering, Internetåtkomst och anslutningsform. Samma skyldighet gäller vid misslyckad uppringning.", står det att läsa i lagrådsremissen.
"Lagring (---) ska pågå under sex månader från den dag kommunikationen avslutades. Därefter ska uppgifterna utplånas där de lagrats. Om uppgifterna har begärts utlämnade ska de utplånas så snart de har lämnats ut.", står det vidare.
Hittills har ett antal operatörer, apropå Ipredlagen, sagt att de inte tänker lämna ut några uppgifter. I befintlig lag står nämligen bara reglerat vad de inte får lagra, inte något om vad de måste lagra. Detta har fått operatörer som Alltele, Bahnhof och Tele 2 att manifestera motstånd: nej, vi sparar inte våra kunders ip-adresser.
Enligt det nya förslaget till datalagringsdirektivet, signerat justitieminister Beatrice Ask, måste alla användaruppgifter sparas i sex månader.
Utöver eventuellt ideologiskt motstånd, innebär lagringen kostnader för operatörerna. Enligt förslaget ska operatörerna dock få ekonomisk ersättning i de fall uppgifter verkligen begärs ut.
Lagrådsremissen är enligt justitiedepartementets rättssakkunniga Karin Walberg inte helt färdig, men man "vill att det blir en proposition i juni". Då ska remissen ha hunnit passera lagrådet, en instans som tros ha tänkt färdigt inom ett par veckor. Så, säger Walberg, någon gång i juni ska lagförslaget enligt tidsplanen kunna läggas fram som en proposition.
Hon vill som tjänsteman inte säga något om lagförslaget. Men under det dryga år som tjänstemän på regeringskansliet arbetat fram lagförslaget har man i mångt lutat sig mot den SOU-utredning (Statens offentliga utredningar) som kom i november 2007. Den utredningen ville se en ett år lång lagringstid av användaruppgifter.
Tilläggen i lagen har sitt ursprung i EU-direktivet om datalagring - 2006/24/EG.
Direktivets genomförande i Sverige har släpat efter. Delarna som handlar om lagring av telefoniuppgifter skulle ha varit genomförda redan 2007, och de delar som avser lagring av uppgifter på internet skulle ha infogats nu i år.
Men delarna är sammanslagna eftersom det numera är en rätt flytande gräns mellan nätet och telefonin, förklarar Karin Walberg.