”Vi behöver en utveckling mot högre lärarlöner”, skrev Mikael Damberg, dåvarande S-skolpolitisk talesman på Svenska Dagbladets debattsida år 2011. Så har tonläget varit från flera ledande socialdemokratiska partiföreträdare de senaste åren.

Nu visar en granskning som Lärarförbundet har gjort att partiet lokalt inte lever upp till sina egna löften. Fackorganisationen har gått igenom medellönerna för de kommunalt anställda lärarna i Sverige. Och just S-kommuner sticker ut efter­som de ger löner under snittet.

En grundskolelärare i årskurs 6–9 tjänar i snitt 26 709 kronor. I S‑kommuner ligger det 434 kronor lägre. I Ockelbo är lönen 22.705 kronor, cirka 4.000 kronor lägre än snittet. Även i en av de största S‑kommunerna i landet, Örebro, är lönen mycket lägre i snittet – 25.021 kronor för en grundskolelärare i årskurs 6–9.

Lärarförbundet har ett nära sam­arbete med Socialdemokraterna och skrev nyligen en debattartikel tillsammans med partieldare Stefan Löfven. De tycker dock att partiets löften klingar dåligt.

– Det gäller att man gör det man lovat. Det räcker inte att vara aktiv i talarstolen. Man måste göra det även i praktiken, säger Eva-Lis Sirén, förbundsordförande för Lärarförbundet.

I två tredjedelar av landets S‑kommuner är medellönen för en grundskolelärare under snittet. För förskolelärare handlar det om 74 procent av S‑kommunerna.

– Det är inte tillräckligt. Gör man så lockar man inte fler studenter till läraryrket. Man skapar inte en skola i världsklass, säger Eva-Lis Sirén.

Med S-kommuner avses orter där en socialdemokratisk politiker är ordförande i kommunstyrelsen.

DN har de senaste veckorna granskat svensk skola. En av slutsatserna i den pågående serien är att intresset för att bli lärare är mycket lågt. 123 personer kom förra året in på landets lärarutbildningar med bottenresultatet 0,1 på Högskoleprovet. Experter förklarar det låga söktrycket med att läraryrkets status har sjunkit de senaste decennierna.