Moderaterna lägger nästan fyra gånger så mycket på sin EU-valkampanj i år jämfört med 2004. Centern satsar det dubbla. Men Socialdemokraternas valbudget är fortfarande den överlägset största.
Vid det förra EU-parlamentsvalet höll Moderaterna just på att sanera partiets ekonomi efter fiaskot i riksdagsvalet 2002. För EU-valet fanns bara 4 miljoner kronor, mot 15 miljoner i år. Centerns ökade valbudget beror helt enkelt på att partiet blev omåttligt rikt efter försäljningen av tidningsrörelsen för ett par år sedan.
– Fast jag tror att man överskattar pengarnas betydelse i valrörelser, säger Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann. Många fick nog en tankeställare i folkomröstningen om euron 2003. Bra kampanjer i dag handlar snarare om vilken politisk konflikt som dominerar.
Staten har fördelat 19,5 miljoner kronor på de åtta partier som tog sig in i EU-parlamentet 2004. Fördelningen tar också hänsyn till resultatet i det senaste riksdagsvalet, vilket Junilistans folk inte är glada över. För Vänsterpartiet betyder statsstödet allt.
– Budgeten är rakt av de pengar vi får från regeringen, säger Jenny Lindahl Persson, informationschef på Vänstern. Vi har ju inget i partikassan, så det är väldigt enkelt.
Totalt har de åtta partierna knappt 65 miljoner kronor i sina kampanjbudgetar. Men det är svårt att säga hur mycket pengar som egentligen rullar. Att åtskilliga av partiernas anställda jobbar med kampanjen den sista tiden syns inte.
De lokala partiorganisationerna tar också vissa kostnader, trots att alla kandidater nu är nationella.
– Generellt tror jag att alla partier har en apparat som är 25–30 procent av den som finns i riksdagsval, säger Lennart Sjögren, partisekreterare i Kristdemokraterna.
Sverigedemokraterna investerar mest av de partier som inte fick mandat i förra EU-valet, och har 1 miljon kronor i sin centrala valbudget. Piratpartiet räknar med 500 000 kronor. Feministiskt Initiativ har ingen valbudget alls, utan lutar sig mot medlemmars fotarbete.
EU-parlamentet satsar runt 200 miljoner kronor för att locka fler väljare att gå och rösta. De europeiska partigrupperna får EU-bidrag, men valkampanjen är de nationella partiernas affär.
Hur partierna spenderar sina pengar skiljer sig åt. Socialdemokraterna använder största delen av sina 25 miljoner kronor till hushållsutskick, men ska enligt partisekreterare Ibrahim Baylan i övrigt göra en ”folkrörelsekampanj”.
KD och Junilistan satsar också på post till hushållen, något som Folkpartiet tycker är för dyrt. Moderaterna har betalat rejält för utbildning av valarbetare. Centern ger fem nationella kandidater stor frihet att styra sina kampanjer själva.
Miljöpartiet lägger krutet på stora aktiviteter på Centralen i Stockholm och Göteborg sista veckan.
En sak förenar samtliga partier: Internet ska bli ett segervapen. Det blir information, Facebook, Twitter, allt. Och alla har de ”roliga idéer på gång”.