Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Många hinder för regeringen i budgetstriden

Stefan Löfven går ur askan i elden. Knappt har han blivit statsminister förrän nästa rysare drar i gång: budgetstriden. SD hotar med att rösta på alliansens förslag. De borgerliga är redo att ge igen för förra årets nederlag. Samtidigt är hela regelverket kring statens finanser i gungning.

Budskapet från borgerligt håll är gammeltestamentligt: öga för öga, tand för tand. Om tillfälle ges ska de rödgröna få känna på samma vapen som de använde förra hösten för att tillfoga alliansregeringen dess värsta nederlag. S, V, MP och SD stoppade gemensamt en föreslagen skattesänkning trots att stats­budgetens ramar redan hade klubbats. Ett flagrant brott mot regler och hävdvunnen praxis enligt de borgerliga.

Nu är dock folkpartiledaren Jan Björklund redo att ge igen med samma mynt.

– Ja, den standarden har ju satts av Socialdemokraterna förra året. Finns det förslag som vi motsätter oss starkt och möjligheten finns att stoppa dem så utesluter vi det inte, säger Björklund.

Centerpartiets Annie Lööf har också spänt hanen på budgetrevolvern.

– Praxis är ju ändrad sedan förra året och jag utesluter ingenting i dagsläget.

Frågan är hur mycket av den borgerliga ammunitionen som är skarp. Det som stoppades förra hösten var en skattesänkning och den dåvarande oppositionen försvarade sig med att de därmed stärkte statens budget.

Det allianspartierna kan ha invändningar mot i ett budgetförslag från S och MP är i första hand skattehöjningar. Att ge sig på detta efter att budgetens ramar är klubbade skulle vara mycket kontroversiellt.

– Rent teoretiskt kan man ju tänka sig det men då skulle man tänja praxis ännu mer än de rödgröna gjorde, säger Magnus Isberg, statsvetare och tidigare kanslichef i riksdagens konstitutionsutskott.

Den riktigt stora drivminan för regeringen är Sverigedemokraterna. Partiledaren Jimmie Åkesson öppnar för att stödja alliansens budgetförslag om den egna motionen först har röstats ned.

– Utgångspunkten är att vi röstar för vår egen budget. Sedan kan vi hamna i en situation där vi känner oss tvingade att rösta för det förslag som är minst skadligt för Sverige. Det är ingenting som vi utesluter, säger Åkesson.

I så fall räcker inte ens Vänsterpartiets stöd för att rädda regeringen Löfven och resultatet är troligen nyval. I ett läge där Moderaterna är på väg att byta partiledare är detta ett skrämmande perspektiv även för de borgerliga.

– Då blir det kaos i riksdagen och oförutsägbart vad som kommer att hända, säger Jan Björklund (FP).

Praxis har varit att man bara röstar på sitt eget förslag men SD anser sig inte bundet av oskrivna regler som tillkommit innan partiet kom in i riksdagen. Det här visar att tysta överenskommelser om riksdagens arbete borde sättas på pränt, anser Per Molander.

Han var med och tog fram de nuvarande budgetreglerna på 1990-talet och är i dag generaldirektör på Inspektionen för socialförsäkringen.

– Det viktiga, oavsett vilket alternativ man föredrar, är att slå fast vad som gäller, för det är osäkerheten som gynnar det parti som inte vill spela enligt spelreglerna, säger Molander.

Riksdagen klubbar budgeten i två steg. Först antas ramarna för statens intäkter och utgifter. Regeringens chans att klara steg 1 är att SD avstår från att stödja alliansens förslag och att man får med sig Vänsterpartiet.

– När vi inte är överens med regeringen kommer vi att lägga våra egna förslag. Man kan aldrig ta Vänsterpartiet för givet, säger V-ledaren Jonas Sjöstedt.

Men även om det går vägen kan nederlag vänta i nästa steg. Då behandlar riksdagens utskott budgetens olika utgiftsområden. Så länge utgiftsområdets tak inte överskrids är det fritt fram för en majoritet i ett utskott att omfördela pengarna eller att helt enkelt sänka anslagen till någon post.

USA:s kritik oroar inte statsministern

Den nya regeringen oroas inte av USA:s kritik mot planerna på att erkänna Palestina.

– Vi har den uppfattningen och det är ingen nyhet för USA, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Löfven och hans 23 ministrar höll på lördagen sitt första regeringssammanträde. Flera statssekreterare utsågs, men några tunga politiska beslut fattades inte.

Däremot kan ett kommande beslut som regeringen aviserat orsaka kontrovers, nämligen att Sverige ska erkänna Palestina som stat. USA har reagerat kyligt och talespersonen Jen Psaki vid amerikanska utrikesdepartementet har, enligt AFP, sagt att det är för tidigt.

– Det är inte USA som bestämmer vår politik. Det var väntat att vi också skulle få kritik. Vi kommer att fortsätta en konstruktiv dialog och föra samtal med USA för att förklara våra bevekelsegrunder och motiv till detta, säger utrikesminister Margot Wallström (S).

Hennes statssekreterare på utrikesdepartementet blir Annika Söder, som jobbat inom FN och även tidigare varit statssekreterare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.