Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Många svenska partier vill begränsa EU:s makt

Det blir hård konkurrens om de EU-kritiska väljarna i parlamentsvalet i maj. En rad partier tänker gå till val på att begränsa EU:s makt, visar DN:s genomgång.

– Det är anmärkningsvärt att många partier är så luddiga om den konkreta EU-politiken, säger statsvetaren Magnus Blomgren.

När DN låter partierna peka ut sina viktigaste valfrågor hamnar själva synen på EU-samarbetet högt. Men det är bara Folkpartiet som går till val på att stärka EU-samarbetet. Piratpartiet,   Junilistan, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna pekar i stället ut "begränsa EU:s makt" som en viktig valfråga.

– Jag tror att det är en debatt som många svenskar efterfrågar: vad ska EU göra i relation till medlemsländerna? Hur mycket ska EU detaljstyra? säger Centerpartiets partisekreterare Michael Arthursson.

Enligt DN/Ipsos väljarundersökning, som publicerades i förra veckan, tycker bara var femte svensk väljare att utvecklingen i EU är på väg åt rätt håll.

– Det är uppenbart att flera partier nu försöker möta en växande EU-skeptisk opinion, säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare och forskare vid den liberala tanke­smedjan Timbro.

Erfarenheten från tidigare EU-val är att det lönar sig för partierna att ha en tydlig hållning till EU:s utveckling. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet gjorde rekordval som profilerade EU-motståndare på 90-talet. Intressant nog har inget av de partierna valt att framhålla maktfrågan i årets val. I stället lyfter de områden som mänskliga rättigheter, social rättvisa och jämställdhet – alltså områden där Bryssel kan få ännu mer makt.

– Detta kan bli en svår balansgång att kommunicera till väljarna, säger Andreas Johansson Heinö.

Det är inte EU-parlamentet som fattar beslut om den övergripande utvecklingen inom EU. Experter på Europapolitik brukar strida om huruvida det är bra att partierna pratar om EU:s makt i samband med parlamentsvalet. Magnus Blomgren, som är statsvetare vid Umeå universitet, hör till dem som menar att det är naturligt att maktdimensionen blir en valfråga. Men han tror också att partierna lyfter övergripande EU-frågor i brist på annan konkret politik.

– Det är svårt för partierna att komma runt att flera år av tystnad ska repareras på några månader. Kunskapen kring vilken politik som står på dagordningen är så bristfällig att man inte tydligt kan proklamera var man står i enskilda frågor, säger han.

DN:s genomgång visar att Social­demokraterna och Moderaterna rustar för en mer traditionell valrörelse om jobb och krishantering. Samtidigt är det uppenbart att de större partierna försöker skruva ned förväntningarna på resultatet i EU-valet.

Socialdemokraterna satsar på att få 25 procent, och det ligger marginellt över det usla valresultatet 2009. Moderaterna – som gjorde ett mediokert val för fem år sedan – har bara som mål att försöka öka.

– Vi måste utgå från de faktiska valresultaten. Vi har haft två val på raken på 18 procent, säger parti­sekreteraren Kent Persson.

Statsvetarna gör bedömningen att närheten till riksdagsvalet påverkar partiernas målsättningar. Ingen vill framstå som en förlorare i maj, inför kampen om regeringsmakten i september.

– Det finns en ängslighet för att Europaparlamentsvalet ska upplevas som en besvikelse, säger ­Andreas Johansson Heinö.

Det är ingen slump att det är de mindre partierna som har de största förhoppningarna inför EU-valet.

– Ett parti i uppgång i maj kan rida på det under sommaren. Och de som i dag står utanför vill komma in i parlamentet för att på så sätt kunna definiera sig som etablerade i september, säger Magnus Blomgren.

Fakta: Alternativen

Partierna fick följande alternativ:

Miljö, migration, jordbruk, regionalpolitik, jobb, forskning, fiskepolitik, utbildning, konsumentskydd, folkhälsa, integritet, jämställdhet, EU:s utrikes relationer, begränsa EU:s makt, stärka EU-samarbetet, demokrati, ja till euron, nej till euron, hantering av finanskrisen, mänskliga rättigheter, fri rörlighet, social rättvisa.

Partierna kunde också ange egna alternativ.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.