Maud Olofsson lämnar ett blandat resultat efter sig när hon avgår som centerledare. Å ena sidan har hon starkt bidragit till att den borgerliga Alliansen vunnit och behållit regeringsmakten. Å andra sidan har stödet bland väljarna för hennes eget parti gått utför.
Under Maud Olofsson valde Centerpartiet tydligt sida. Efter att tidigare haft olika typer av samarbeten med Socialdemokraterna blev Centern nu en hängiven spelare i det borgerliga laget.
Den stora stunden för Maud Olofsson i denna omsvängning var när de fyra borgerliga partiledarna 2004 möttes på hennes gård i Högfors och bildade Alliansen. Det lade grunden för valsegern 2006 och att regeringen Reinfeldt kunde sitta kvar även efter nästa val, något de borgerliga inte lyckats med tidigare i modern tid. I regeringen har Maud Olofsson varit näringsminister och vice statsminister.
Men lojaliteten med Alliansen har haft sitt pris. Centern gick bakåt i valet 2010 och har sedan fortsatt att falla i opinionen. Maud Olofsson har medgett att regeringssamarbetet lett till att partiet uppfattats som otydligt och hamnat i skuggan av moderaterna.
Till Maud Olofssons insatser hör också att hon desarmerade kärnkraftsfrågan som tidigare splittrat borgerligheten. Våren 2010 enades de fyra partierna om att nya reaktorer ska få byggas i de befintliga kärnkraftverken.
Detta frestade på den interna sammanhållningen och bidrog inte till att bilden av centern blev tydligare. Det var motståndet mot kärnkraften som gav Centern en storhetstid på 1970-talet under Torbjörn Fälldin.
En sista framgång för Olofsson var att Centerkravet på sänkt restaurangmoms blev den tyngsta posten i den budget som finansminister Anders Borg lagt fram för 2012.