Den mäktiga försvarslobbyn gick på ett rejält bakslag på fredagen när samtliga partiers försvarspolitiker visade att de lyckats stå pall mot påtryckningarna. Men politikernas låtsasgräl riskerar att dölja deras gruppkram, och vad värre är omfattningen av deras drastiska förslag.
Det är tio år sedan regering och riksdag tog beslut om att dra konsekvenserna av Sovjetunionens sönderfall och förändra det svenska försvaret i grunden. Men omläggningarna har blivit halvmesyrer med kontinuerliga budgetkriser som följd. Först nu kommer ett genomgripande förslag om hur det nya försvaret kan formeras.
Försvaret släpar sedan kalla krigets dagar på en överbyggnad med tusentals officerare som inte behövs när antalet värnpliktiga minskats kraftigt. Men politikerna har hittills inte velat ta i den känsliga frågan om att till exempel upphäva anställningsskyddet. Nu innebär Försvarsberedningens beslut i praktiken att massavskedanden väntar.
Försvarsberedningens förslag om att skapa en ny försvarsmyndighet och en "avvecklingsorganisation" för dem som blir över får just den effekten, även om försvarspolitikerna inte var särskilt tydliga om det vid presentationen av sin rapport på fredagen.
Det är samma brutala metod som när dåvarande skolministern Göran Persson la ner Skolöverstyrelsen och startade en ny skolmyndighet.
Hur brutala regering och riksdag orkar vara när förslagen ska förverkligas och villkoren för dem som hamnar i avvecklingsorganisationen bestämmas får vi se mot slutet av året.
Försvarslobbyns påtryckningar på politikerna nådde sin höjdpunkt för en månad sedan när ÖB Håkan Syrén ifrågasatte Försvarsberedningens hela säkerhetspolitiska analys och hävdade att man underskattat det ryska hotet.
Nu avvisar Försvarsberedningens politiker enhälligt ÖB:s propåer genom att ställa sig bakom sin tidigare säkerhetspolitiska bedömning. I rapporten pekar man också på att Rysslands försvar motsvarar endast 7-10 procent av USA:s.
Folkpartiets inskjutna brasklapp om Natomedlemskap vid Försvarsberedningens slutsammanträde är ett tecken på nye partiledaren Jan Björklunds försök att mer aggressivt profilera partiet. Men på fredagen var det enda resultatet att han gav öppet mål åt oppositionen att angripa regeringen, och på så sätt dölja enigheten över blockgränsen. Natoutspelet skymde också att den verkliga skiljelinjen i Försvarsberedningen, som går mellan vänsterpartiet och de övriga sex partierna. Vänsterpartiets nej till en utökning av de internationella insatserna gör att det redan nu står klart att det inte blir någon sjupartiuppgörelse om försvarsbudgeten i höst.