Inför EU-valet i juni och riksdagsvalet nästa år satsar alla politiska partier stort på internet, framför allt på vad som kallas sociala medier. Det handlar om aktiviteter som gör det lätt att nå många människor, som Youtube, Facebook, Twitter – och bloggande.
Nästan var fjärde riksdagsledamot – 83 av 349 – bloggade i mars i år. DN har gått igenom samtliga.
Om man utgår från antalet kommentarer på bloggarna så är de flesta långt ifrån att nå någon bloggtopp:
• 51 av bloggarna hade färre än tio kommentarer under hela månaden.
• 31 av dem hade noll kommentarer.
Minst av alla hade Kristdemokraterna. Sex av partiets 24 ledamöter bloggade. De hade sammanlagt fyra kommentarer under hela månaden. Fyra av dem hade noll.
Samtidigt har KD betydligt färre besökare på sin hemsida än något annat riksdagsparti.
– Vi propagerar starkt för att våra politiker ska använda sociala medier, säger KD:s partisekreterare Lennart Sjögren. Vi har en del kvar innan jag är nöjd, men vi har en plan för hur det ska bli bättre. Vi har nyligen tagit en kanalstrategi och är i full färd med att börja tillämpa den.
Av Centerpartiets 10 bloggare hade hälften noll kommentarer på sina inlägg i mars. Men de bör ändå inte lägga av, menar Ulrika Ingemarsdotter som är projektansvarig för sociala medier på Centerpartiet.
– De ska absolut fortsätta blogga. Däremot bör de lära sig hur man gör för att ta in kommentarer, för de är jätteviktiga, säger hon.
En som inte ens tillåter kommentarer på sin blogg är Mats Johansson (M).
– Jag är inte intresserad av att tillhandahålla en plattform för extremister, säger han och hänvisar till dåliga erfarenheter från sin tid på Svenska Dagbladets ledarsida.
Riksdagsledamoten Patrik Forslund, 26-årig moderat från Dalarna, har lagt ner sin blogg. I stället skickar han nu ut ett nyhetsbrev varje fredag.
– När jag bloggade hade jag kanske 20 läsare och fick inga kommentarer, säger han. Med nyhetsbrevet når jag drygt 170 personer och får kommentarer varje vecka.
Han har idéer om varför riksdagsbloggarna inte blivit några succéer.
– De måste vara aktuella och ständigt uppdaterade. Satt man i möte en hel dag så kom man efter. Då kunde man få panik ibland och skriva: ”I dag är det torsdag och jag har ätit ärtsoppa i lunchrestaurangen.” Det blir ointressant, och därför läser ingen dem.
Av riksdagsbloggarna hade två ojämförligt flest kommentarer i mars: Anna König Jerlmyr (M) och Luciano Astudillo (S). Det beror på att de två engagerats av tidningen Expressens hemsida under vinjetten ”Debattbloggen” – en plattform, som få andra ledamöter kan matcha.
Samtidigt visar deras siffror – runt 1.000 kommentarer under en månad – att politiken i sig inte avskräcker läsarna.
Den riksdagsledamot som fick flest kommentarer på ”egen” plattform är Johan Linander, Centerpartiets talesman i rättsfrågor.
Han lägger ner drygt en timme om dagen på bloggandet, när barnen somnat, och svarar på alla frågor han får från läsare. Att han skrivit mycket om fildelning och integritetsfrågor tror han är ett av skälen till framgången.
– Det är frågor som intresserar människor som deltar i debatten på nätet, säger han.
Antalet kommentarer kan användas som en mätare på bloggens framgång, men berättar inte hur många läsare den har. Så säger till exempel Johan Linander att partivännen Fredrik Federley har betydligt fler läsare av sin blogg, trots färre kommentarer.
De flesta av de politiska partiernas hemsidor har proportionellt sett ganska få besökare. Undantaget är kungen av partihemsidor: Piratpartiet.
– Vi vet att vi dominerar fullständigt på nätet, säger Piratpartiets ledare Rick Falkvinge. Om de etablerade partierna hade förstått nätet så hade vi inte behövts över huvud taget. Det är det som är hela vår fråga.
Fotnot: Vi har vid granskningen inte räknat med mikrobloggar som Twitter.