Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

MP och S har störst möjlighet att växa

Klicka på länken nedan för att se en större version av grafiken.
Klicka på länken nedan för att se en större version av grafiken.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna är de två partier som har störst möjlighet att locka väljare från andra partier. Fler borgerliga väljare än rödgröna väljare kan tänka sig att hoppa över blockgränsen, visar en specialmätning från DN/Ipsos.

I samband med DN/Ipsos senaste väljarbarometer ställdes även frågan om väljarna kunde tänka sig att rösta på något annat parti än det som de sympatiserar med just nu och i så fall vilket.

– Resultaten ger en indikation på vilka partier som har potential att växa ytterligare, säger Johanna Laurin Gulled, opinionsanalytiker på Ipsos.

De två partier som flest anger är Socialdemokraterna och Miljöpartiet som 14 respektive 13 procent anger som reservalternativ.

Klicka här för att se en större version av grafiken.

Bryter man ned siffrorna framträder ett intressant mönster. Alliansväljarna är med ett drygt halvår kvar till valet mer benägna att byta block än rödgröna sympatisörer.

Av moderatväljarna kan 12 procent tänka sig att rösta på Social­demokraterna och bland alliansväljarna som helhet är 11 procent öppna för att rösta på regeringens huvudmotståndare.

De rödgröna väljarna är mer njugga. Både 2006 och 2010 avgjordes valet till stor del av direktströmmar från Socialdemokraterna till Moderaterna. Motsvarande utveckling finns det för tillfället inga spår av.

Bara 3 procent av S-väljarna kan tänka sig att rösta på Moderaterna.

– Det indikerar att det är svårare för de borgerliga att locka rödgröna väljare än tvärtom, säger Johanna Laurin Gulled.

Av de två allianspartier som riskerar att åka ur riksdagen, C och KD, ser det bäst ut för Centerpartiet när det gäller möjligheten att hitta nya väljare hos andra partier.

Bland väljarna totalt är det 7 procent av de andra partiernas väljare som kan tänka sig att rösta på Centerpartiet, jämfört med 4 procent för KD.

Bland alliansväljarna är läget detsamma, där 13 procent har C som andrahandsalternativ mot 8 för KD.

– Faktum är att fler moderatväljare kan tänka sig att rösta på S än på KD. Samtidigt kan man tänka sig att en del moderatväljare gör ett taktiskt avvägande på valdagen och ändå röstar på KD, säger Johanna Laurin Gulled.

Det klassiska andrapartiet i svensk politik, Folkpartiet, har jämfört med sin storlek en relativt stor potential i väljarkåren. Men partiets dragningskraft bland rödgröna väljare är minimal, det är framför allt hos regeringspartnern Moderaterna som Folkpartiet kan locka nya väljare.

I samband med ett seminarium om opinionsläget före valet som Ipsos och Dagens Nyheter arrangerar i dag presenteras även en mätning om svenskarnas förtroende för regeringen.

I den mätningen finns en del positiva nyheter för regeringen Reinfeldt i ett annars tufft opinionsläge. Av de tillfrågade uppger 43 procent att regeringen gör ett bra jobb. Andelen ligger till skillnad från i septembermätningen, då regeringen tappade, stilla.

– Det är fortfarande fler som tycker att regeringen gör ett bra jobb än ett dåligt jobb. Trots låga opinionssiffror för Moderaterna och regeringen har man ändå en positiv förtroendebalans, säger Johanna Laurin Gulled.

Ungefär lika många, 42 procent, tror att en regering ledd av Socialdemokraterna skulle göra ett bättre jobb. Åsikterna om regeringens respektive oppositionens regeringsduglighet följer till stor del blockgränserna. Den enda avgörande skillnaden är att 36 procent av alliansväljarna tror att en S-ledd rege­ring varken skulle göra ett sämre eller ett bättre jobb än dagens regering.

– Att nästan fyra av tio borgerliga väljare är osäkra på om en S-ledd regering skulle göra ett bättre eller sämre jobb än nuvarande regering är anmärkningsvärt, säger Johanna Laurin Gulled.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.