Miljöpartiet vill ha en ny version av friåret, kallad utbildnings- och företagsvikariat. Förslaget vill MP ha in i den gemensamma rödgröna budgetmotionen som planeras i riksdagen till våren.
– Den stora skillnaden mot det gamla friåret är att vi gör det till en arbetsmarknadsåtgärd som fungerar allra bäst i lågkonjunktur, säger Mikaela Valtersson, MP:s ekonomiska talesman.
– Förut fick man göra vad man ville under friåret. Nu föreslår vi utbildningsvikariat och företagsvikariat, som gäller den som går ifrån sitt arbete för att studera på heltid eller den som startar eller utvecklar ett företag.
Ersättningen ska vara 85 procent av a-kassan, tiden minst tre och max tolv månader. Arbetslösa ungdomar står först i kön till de platser som blir lediga under perioden, men arbetsgivaren måste godkänna vikarien.
De som pluggar ska inte samtidigt kunna ha studielån. Om man misslyckas tänker sig MP någon form av återbetalningskrav, så att studierna inte blir en kuliss. Hur nystartade företag ska bedömas är mer oklart, eftersom de kan behöva längre tid på sig än ett år.
Många som utnyttjade friåret var nöjda, men det fanns också kritik. Efter hand blev det svårare att locka intresserade eftersom ersättningen var relativt låg. Allt färre lediga platser gick till långtidsarbetslösa som det var tänkt.
De borgerliga skällde ut friåret som ett sätt att betala människor för att göra ingenting, och avskaffade det direkt efter valsegern 2006. Den gamla S-regeringen avskydde också att MP tvingade fram friåret.
Mikaela Valtersson menar att det är annorlunda den här gången.
– Jag tror att det här är betydligt mer smakfullt för både S och V. Arbetslinjen är mycket tydligare, säger hon.
– Vikariaten är arbetsinriktade. En del har behov av att omskola eller vidareutbilda sig för att vara bättre rustade när konjunkturen vänder. Andra vill starta företag, utveckla idéer och skapa fler arbetstillfällen på sikt. Och arbetslösa unga kan få åtgärder från dag ett i stället för att vänta många månader.