Två veckor senare delade den nya alliansen ut en rak högersmocka: vi säger ja till trängselskatten!
På DN Debatt den 1 oktober skrev de fyra partiledarna bland annat:
"Trängselskatterna ska återinföras för att finansiera en kringfartsled runt Stockholm. Överskottet från vägavgifterna ska fonderas för detta ändamål."
- Jag reagerade väldigt skarpt. Men nu finns det ingen återvändo, säger kommunalrådet Gunnar Oom (m) i Danderyd.
Kollegan Paul Lindquist (m) i Lidingö instämmer:
- Jag kände mig minst sagt lurad. Men nu har vi inget val, det var ett statligt beslut.
Moderata kommunalrådet Lars-Erik Salminen i Solna blev överrumplad:
- Rosenbad bestämde. Vi grå kommunalare var inte tillfrågade. Sånt ogillar jag.
Socialdemokraten Pelle Svensson, Haninges dåvarande kommunalråd, minns bomben på DN Debatt:
- Jag blev häpen rent ut sagt. Väljarna blev lurade, absolut, säger han.
Försöket med trängselskatt startade med ett svek och slutade med ännu ett. Med ombytta roller.
I valrörelsen 2002 lovade dåvarande finansborgarrådet Annika Billström (s) att inga avgifter skulle införas i Stockholm under kommande mandatperiod.
Men partipiskan ven när Göran Persson tvingades till eftergifter åt miljöpartiet för att rädda makten i Rosenbad. Försöket med trängselskatt infördes under stor vånda och kraftiga protester från främst borgerliga politiker.
I valrörelsen 2006 mobiliserade moderatstyrda kommuner mot trängselskatten, trots att den bevisligen medfört en avsevärt bättre trafiksituation i Stockholm. Bland annat minskade biltrafiken med 22 procent.
- Företrädare för alliansen - Mikael Odenberg, Jan Björklund, Åsa Torstensson och Mats Odell - skrev ett brev till våra kommuner och uppmanade oss att hålla folkomröstningar, just med motivet att man ville ta hänsyn till hela regionen. När vi väl folkomröstat brydde man sig bara om resultatet i Stockholm i alla fall, säger en besviken Paul Lindquist i Lidingö.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, känner igen moderaternas dilemma:
- Folkomröstningar bidrar ofta till försvårandet av att hantera själva sakfrågan eller att genomföra den. Väljare har ofta en övertro på folkomröstningar och är ofta mer positivt inställda än vad politikerna är. Men det finns en naivitet bland många politiker att genomföra en folkomröstning för att lösa ett problem, säger han.
- Nu är omröstningarna avklarade, regeringen har satt ned foten och skadan är redan skedd. Jag tror att politikerna bränt sig på folkomröstningarna. De har skapat fler problem än vad de löst, säger Ulf Bjereld.
För länets ledande borgerliga politiker gällde det att hålla masken och rätta in sig i ledet. Räddningsplankan under galgen blev - Förbifart Stockholm.
I decennier har en västlig kringfartsled diskuterats, planerats, reviderats och förkastats. Just nu står striden mellan två förslag: Förbifart Stockholm, som förordats av Vägverket, och Diagonal Ulvsunda, som förordats av länsstyrelsen.
Alliansens klara besked att överskottet från vägskatten ska finansiera kringfartsleder, i första hand Förbifarten, kom som manna från himlen för hårt pressade kommunalråd.
- Kopplingen till Förbifart Stockholm var väldigt viktig. Men det är olyckligt att regionen själv inte får besluta om trängselpengarna. Nästa steg kan bli att pengarna i stället går till en Norrbottenbana, vilket naturligtvis vore en katastrof, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (fp), en av de hårdaste kritikerna av trängselskatteförsöket 2006.
I en stor DN-intervju förra våren sa Lotta Edholm bland annat att trängselskatten var en ren straffskatt på bilism, att det hela var fruktansvärt och att det inte fanns i folkpartiets föreställningsvärld att införa trängselskatt.
Vid ett annat tillfälle tyckte hon att socialdemokraterna med Annika Billström i spetsen sålt ut Stockholm för att behaga ett språkrör från Kalix.
Att alliansens (inklusive folkpartiets) besked den 1 oktober skulle vara ett svek mot väljare och politiker vill hon i dag inte hålla med om:
- Det var en följd av omröstningsresultatet. Jag har ingen anledning att kritisera beslutet alls, säger hon i dag.
Gunnar Oom i Danderyd tycker med facit i hand att folkomröstningen blev en soppa från början till slut:
- Det blev ett extremt tydligt nej. Men jag har respekt för att det inte bara är vår moderata politik som gäller. Fast jag tycker att det är ett bakvänt sätt att bygga ut infrastrukturen. Man borde bygga först och sedan ta ut avgifter för att finansiera ny infrastruktur, säger han.
Lars-Erik Salminen i Solna ser sig trots allt fortfarande som motståndare till trängselskatt.
- Fattar man demokratiska beslut är jag med på tåget. Men vi kan inte mjölka folk på skatter om det inte blir något. Det är förmildrande att man öronmärker till Förbifarten, men eftersom jag är bypolitiker vill jag också ha pengar till Huvudstaleden i en lång tunnel. Jag tror att trafiken genom Solna snarare ökar än minskar med trängselskatt. Så var det under förra försöket. Trafiken måste strypas på något sätt: vi vill inte bli överkörda igen, säger han.
Sten Nordin (m) tog i valet 2006 klivet från Stockholms stadshus till riksdagen. Med sig i bagaget hade han flera fräna uttalanden om trängselskatteförsöket. Några smakprov:
"Stadshusets socialistiska majoritet tycks tro att det går att lösa trafikproblemen genom att hindra trafik på Södra länken, på Ess-
ingeleden och i innerstan. Bilen är ingen tillfällig fluga utan en nödvändighet för många att klara sin vardag med arbete, storhandling och dagishämtning, det är tid att inse det."
"Aldrig tidigare har Stockholm blivit så överkört av riksdagen som i dag" (när riksdagen med röstsiffrorna 171-137 sa ja till trängselskatten 2004).
I dag säger riksdagsman Nordin att han inte är överlycklig över alliansens beslut men att det blivit en kompromiss som han kan leva med.
- Överskottet ska destineras till vägutbyggnad, förhoppningsvis Förbifart Stockholm, samtidigt som regeringen sänker andra skatter.
- Det gör trängselskatten lättare att svälja än tidigare. Jag kan stå för att jag röstat för det här beslutet i riksdagen, säger han och tillägger att det är viktigt med ett rakt rör från trängselskatten till vägutbyggnader.
Filippa Reinfeldt, tidigare moderat kommunalråd i Täby (där 65,8 procent av väljarna röstade nej), i dag landstingsråd i Stockholm, var flitigt i elden inför folkomröstningen.
I SVT slog hon bland annat fast att det till stor del var kvinnor med låga inkomster som skjutsade sina barn till fotbollsträning eller som åkte och storhandlade på lågprisvaruhus som skulle drabbas av trängselskatten. Gång på gång vurmade hon just för de lågavlönade kvinnorna.
Samma dag som maken Fredrik Reinfeldt i DN presenterade alliansens uppgörelse skickade hon ut ett pressmeddelande från Täby att hon nu var positivt inställd eftersom skatten var kopplad direkt till en utbyggnad av kringfartsleder.
- Kanske börjar politikerna i dag försiktigt att manipulera historien som man brukar göra. Nu kan det heta att "egentligen var jag ju tveksam", och går de ännu längre tillbaka kanske de kan hitta ett yttrande om att de i själva verket var positivt inställda, säger Rune Premfors, professor i statskunskap vid Stockholms universitet.
Han är tveksam till om dagens politiker får betala dyrt för sin omsvängning lagom till nästa val.
- Jag har en känsla av att trängselmaskineriet kommer att stå kvar. Om några år kanske skatten betraktas som lika normal som trafikljusen. Mitt stalltips är att läget har normaliserats om vi inte får en dramatiskt oförutsedd utveckling, typ att inget händer i trafiken, säger han.
Hans kollega Ulf Bjereld i Göteborg spekulerar om "räddningsplankan" Förbifart Stockholm är en rimlig eller en konstruerad utväg som kan slå tillbaka mot politikerna.
- Det finns en risk för att retoriken uppfattas som undanflykt, att man tappar trovärdighet och att det uppfattas som att man försöker slingra sig i stället för att man står för sina beslut, säger han.
Ulf Bjereld tror att svekdiskussionerna kommer att försvinna om flertalet väljare anser att trängselskatten fungerar bra i praktiken.
- Men om trafikproblemen lever kvar och vi ändå får betala och skatten slår ojämnt klassmässigt och bomässigt - då kommer svekdebatten upp lagom till valet 2010, spår han.
En som envist håller fast vid trängselskattens negativa sidor är Anna Wersäll, biträdande regiondirektör och trafikexpert på Stockholms handelskammare, tillika ettrig lobbyist.
I Handelskammartidningen 2005 hävdade hon bland annat att trängselskatten var en häpnadsväckande uppvisning i hur man åsidosätter demokrati och rättssäkerhet.
- Jag tycker fortfarande lika illa om trängselskatten och det av flera skäl. Det är en skatt för de människor som är hårdast beskattade i hela världen, nämligen stockholmarna. Och det blir inga nettointäkter att tala om. Vi har räknat ut att det skulle ta 100 år att finansiera Förbifart Stockholm med hjälp av trängselskatt, säger hon.
Hon avfärdar raskt officiella siffror från det så kallade Stockholmsförsöket. Biltrafiken minskade inte så mycket som angavs, handeln inte minst nära betalstationerna gick betydligt sämre än statistiken visade, hävdar hon bland annat.
- Skälet till att stockholmarna upplevde att det här var bra var att man förra sommaren skjutit upp alla stora vägarbeten. Nu har man satt i gång både Norra länken och renovering av Söderleden så nu får vi både trängsel och trängselskatt när folk kommer tillbaka från semestrarna, säger Anna Wersäll.
Hon stod helt frågande till alliansens beslut att satsa på nya trängselskatten:
- Jag förstår faktiskt inte vad som hände rent politiskt. Många moderater tyckte väl att de kom fram snabbt i trafiken, men de kommer att bli besvikna den här gången. Att man bara lyssnade på stockholmarna är ju inte logiskt eftersom huvuddelen av länets invånare bor utanför avgiftszonen, säger Handelskammarens trafikexpert.
Lidingöborna får den 1 augusti en egen regel med en frist på 30 minuter om de passerar två givna betalstationer. Men kommunalrådet Paul Lindquist är ändå bekymrad:
- Jag får svårt att motivera varför invånare som åker från Lidingö till Östermalm för att handla på Fältöversten ska vara med och finansiera Förbifart Stockholm. De som till exempel bor i Solna och jobbar i Sollentuna behöver inte betala en krona, säger han.
Paul Lindquist har ett eget förslag till finansiering av nya kringfartsleder:
- Jag har själv räknat ut att det skulle vara rättvisare och ge mycket mer pengar om man tog ut motsvarande summor från kommunerna i regionen. Om vi höjde kommunalskatten med några få öre så skulle vi kunna finansiera utbyggnaden långt mycket bättre. Regionen hade kunnat bidra med dubbelt så mycket pengar på ett mer rättvist sätt, säger han.
Professor Rune Premfors tycker också att nettobidraget från trängselskatten är väldigt litet jämfört med behovet av infrastruktursatsningar i regionen.
- Det hela är hur svampigt som helst. Det står var och en fritt att tolka skattebidraget som stort, litet eller mitt emellan, säger han.