Alla länder har en underrättelsetjänst. Många grälar om den, för insyn i nödvändigtvis hemliga rum är en besvärlig sak.
Försvarets radioanstalt ( FRA ) signalspanade redan på 40-talet och knäckte framgångsrikt nazityska koder. Under kalla kriget låg FRA ständigt vid fronten. När Sovjetimperiet föll runt 1990 kunde FRA berätta för regeringen att ryssarna menade vad de sa offentligt.
Fast det mesta FRA gjort får vi aldrig veta. Hur bedömer man sådant?
I dag är det ont om krigshot mot Sverige, men svenska soldater deltar i operationer utomlands. Terrorister har gett FRA mer att göra. Spaningsuppdraget i lagen ska också formuleras om från "yttre militära hot" till "yttre hot".
FRA är en civil myndighet. Åt regeringen plockar man fram underlag för utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Försvaret, Säpo, Tullen och andra myndigheter kan beställa information om det gäller "utländska förhållanden".
Vagt, tycker kritikerna. I kombination med att regeringen vill ge FRA tillgång till telefonsamtal, sms och mejl som passerar Sveriges gränser i kabel har rabalder utbrutit.
- Men alla föreställningar om att vi ska lyssna på svenska folket är helt felaktiga. Vi får inte göra det, vi vill inte och vi kan inte, säger FRA :s generaldirektör Ingvar Åkesson.
- Om vi skulle göra det som påståtts skulle vi behöva anställa tusentals människor. Ena halvan av folket skulle få avlyssna den andra.
Mängden information som FRA :s dataprogram ska sniffa sig igenom är ofantlig. Ingvar Åkesson jämför med att googla: flera sökbegrepp ska ge ett hanterligt antal träffar. Vitsen är att få ned mängden samtal och mejl så mycket att en handfull experter hinner analysera de intressanta.
Överskottsinformationen ska rinna förbi. Det som FRA råkar läsa av misstag ska förstöras bums.
Vedersakarna ser en jättelik trål kastas ut för att fånga ett fåtal fula fiskar. Och vilka uppgifter säljs när Sverige behöver köpa information från andra länder?
En oberoende myndighet, Försvarets underrättelsenämnd, ska ge tillstånd, kontrollera att lagen följs och samråda med regeringen om inriktningsbeslut. Jurister och partiföreträdare ska sköta ruljangsen i nämnden. Inom FRA ska ett särskilt integritetsskyddsråd bildas.
Vissa kritiker vill att en domstol sköter tillståndsgivningen, precis som vid polisens telefonavlyssning. Frågan är om det skulle göra tvivlarna nöjda. År 2005 begärde polisen avlyssning i 845 fall. 833 gånger fick de ja.