Moderatledaren Fredrik Reinfeldt tycks ha lärt sig en läxa av förra veckans bland alliansbröderna föga uppskattade DN Debatt-separatutspel.
- Vi måste väl ändå börja i vad vi är överens om, vädjade moderatledaren till den församlade pressen.
- Jag förstår det är intressant ställa frågan om vad som är skillnaden mellan partierna, men det är faktiskt så att vi aldrig tidigare varit överens om så mycket. Det är helt unikt.
Balansgången för de borgerliga partierna är svår. Ett år före valet både ska de både visa prov på stor enighet - som i måndagens gemensamma budgetpresentation - och på egen partiprofilering - som i onsdagsförmiddagens marathon av fyra på varandra följande presskonferenser med partiernas egna budgetar.
Moderaterna och främst Fredrik Reinfeldt själv har fått en hel del bassning från den övriga borgerliga alliansen sedan han på DN Debatt förra veckan gjorde ett eget m-utspel om sänkt sjukersättning och tuffare a-kassekontroll.
På onsdagen var det åter rättning i ledet.
På skatteområdet försökte dock Fredrik Reinfeldt och partiets ekonomisk-politiske talesman Mikael Odenberg visa på moderaternas vilja att gå längre genom att nu också redovisa partiets förslag till inkomstskattesänkningar även för år tre av en borgerlig mandatperiod.
Alliansen har tidigare föreslagit att det i den kommunala beskattningen införs ett så kallat jobbavdrag, ett förvärvsavdrag för arbetsinkomster. Detta skulle för år ett ge ett grundavdrag på 31.500 kronor, som sedan skulle växa med stigande inkomster, till att bli som högst 46.800 kronor för de med årsinkomster över 108.800.
Motsvarande siffror för år två skulle vara ett grundavdrag på 36.000 kronor, som för arbetstagare med årslöner från 200.100 kronor skulle uppgå till som högst 53.100 kronor.
Statens kostnad för denna inkomstskattereform skulle vara i storleksordningen 37 miljarder kronor för det första steget och runt 45 miljarder för det andra.
För år tre - eller 2008 - lägger nu moderaterna till en ytterligare sänkning, Och den motsvarar moderaternas ursprungliga egna skattesänkarlinje, före kompromisser med de övriga tre. Det ger också mer till de som tjänar lite mer.
Mot en kostnad av 53 miljarder för statsbudgeten skulle grundavdraget växa stegvis med inkomsten ända upp till ett jobbavdrag på 60.600 kronor för årsinkomster från 250.100 kronor och uppåt.
Reinfeldt betonade gång på gång att Alliansens tyngdspunkt ligger på att sänka skatten för de grupper som tjänar allra minst. Så att det blir lönsamt att lämna bidragsförsörjning för arbete. Läs dyrare att fortsätta gå på bidrag än att ta ett lågavlönat jobb.
- Det vi gör när vi sedan får upp ytterligare volym i inkomstskattereformen är att vi också tydligare kan ta ned marginalkskattens verkningar på de som tjänar mellan 150.000 och 300.000 per år. Till exempel för sjuksköterskor och förskollärare, så att de inte ska drabbas av marginalskatten om de jobbar extra.
Även vad gäller fastighetsskatten föll moderaterna för frestelsen att försöka profilera sig gentemot de övriga borgerliga i Alliansen.
- Jag skulle säga att vi har ett mycket offensivt fastighetsskatteförslag, sade Mikael Odenberg, som svar på frågan varför inte partiet genast vill avskaffa denna skatt.
- Redan första året sätter vi ett tak, år två påbörjar vi en långsiktig sänkning. Det skulle förvåna mig om någon överträffar det på någon av de andra (borgerliga, red:s anm) pressträffarna i dag.
Odenberg avvisade sedan invämndningar om att kristdemokraterna redan skulle ha lagt ett minst lika långtgårende förslag, och hävdade att detta dock inte innebar att Alliansens partier, som säger sig vara ense om skattepolitiken, redan börjar slå varandra i huvudet med fastighetsskatten:
- Det finns mycket i skattepolitiken där vi inte resonerat oss samman. Fastighetsskatten är ett sådant område och drivmedelsskatten ett annat.
I övrigt betonade Fredrik Reinfeldt att han anser att huvudfrågorna inför riksdagsvalet blir vad som kan göras för att vända arbetslösheten och aktivera de arbetslösa (det ska löna sig att arbeta), för att förbättra resultat och kvalitet i den skattefinansierade välfärden och för att få bukt med brott, våld, droger och otrygghet. Mer betyg i skolan för de yngsta, och arbetskravpå de som får socialbidrag.