Aromamassage för hela kroppen. Färga ögonfransarna eller putsa bikilinjen för facila priser. Eller få ansiktsmask lagd.
Detta och mer därtill går att boka i Hudpleiesalongen, som är det första kunderna ser på det nya och moderna Vitusapoteket vid Majorstuen i Oslo. Här går också att boka tid för läkemedelsamtal eller mäta blodtryck och blodsocker.
På väg mot receptdisken, diskret belägen längst bort i lokalen, passerar man hudvårdsprodukter och julklappstips i form av vågar, stavar och barnryggsäckar.
Här är en väldigt bra service, mycket bättre än förr när man kunde få vänta i evigheter, säger Berit Aker och ungefär detsamma säger alla kunder som DN möter. Berit Aker har just köpt receptfria piller, de finns visserligen i vanliga livsmedelsbutiker också, men hon tycker det känns tryggare att handla på apoteket.
- Vi konkurrerar inte med priserna på läkemedel utan med service, kvalitet och kunskap, säger den entusiastiske unge apotekschefen Mathias Teigen Rasch-Halvorsen, iförd Vituskedjans gröna pikétröja.
Vitus är en av de tre grossistägda kedjor som dominerar den norska apoteksmarknaden.
Förr ägde varje apotekare sitt eget apotek i Norge. 2001 ändrades lagen så att andra än farmaceuter, även grossister, får äga apotek.
Antalet apotek har ökat med över 50 procent. Men av dagens mer än 600 norska apotek finns bara 18 kvar som helt ägs av enskilda apotekare. Det finns också ett mindre antal som är delägda av apotekare och som samarbetar mer lösligt.
S:t Georgs apotek, med anor från 1906, tillhör den mellanformen.
- Detta var förr det enda apoteket vid Majorstuen, de senaste åren har sju till öppnat, säger apotekschefen Hege Willoch.
- Nu har vi öppet längre och vi står på tå för kunderna, det är de förstås nöjda med.
Också här är fokus mest på att sälja handelsvaror, där är den största förtjänsten, enligt Willoch.
- Det går knappast att klara sig som helt egen längre, säger hon.
I början ökade antalet apotek mest i städerna, men även glesbygden har fått fler.
- Ökningen fortsätter, men bristen på farmaceuter gör att den går långsammare. Det säger Kai Finsnes, direktör vid Apoteksföreningen, apotekens branschorganisation.
Han har svårt att förstå kritiker som talar om "oligopol" på den norska apoteksmarknaden och ser inte någon fara med att stora grossister äger apotek.
Apotekskedjorna har polisanmälts av det norska läkemedelsverket för misstänkt prisfusk och detta är inte färdigutrett ännu. I somras handlade en lång artikelserie i norska Aftenposten bland annat om att grossisterna gör stora pengar på läkemedlen.
Det prissystem som kritiserades har nu skrotats, säger Kai Finsnes. Dagens norska läkemedelspriser är låga enligt honom.
Han visar resultaten av en undersökning av analysföretaget IMS Health som stöder detta. Samma företag har dock gjort undersökningar som tvärtom visar att de norska priserna är mycket högre än de svenska, beroende på vad som mätts.
Konkurrensen mellan apotekskedjorna tycks inte ha lett till lägre priser. Det anser Kurt Brekke, forskare vid Handelshögskolan i Bergen, som studerat frågan.
Wegard Harsvik, Arbeiderpartiet, är statssekreterare vid hälso- och omsorgsdepartementet.
- Läkemedelsmarknaden kan inte överlåtas till marknadskrafterna, understryker han. I den norska läkemedelspolitiken har vi på flera sätt sett till att det finns politisk styrning över hur de offentliga medlen används.
Det handlar om starka aktörer och om stora pengar, av vilka en stor del är skattepengar som staten skjuter till, påpekar han.
- Men det norska systemet har inte gjort att politikerna kan luta sig tillbaka och säga att nu hanterar marknaden detta, Wegard Harsvik.
Regeringen har nu beställt en egen prisundersökning som blir klar till våren. Successivt har också den offentliga prisregleringen skärpts.
En fördel med att låta grossister äga apotek är att de har fått en större makt gentemot läkemedelstillverkarna, anser Wegard Harsvik.
- Men man ska inte ha några illusioner. De norska apoteken tjänar bra med pengar. Vi måste hela tiden följa med och det är en utmaning för oss att se till att staten också drar nytta av de priser som grossisterna förhandlar fram.
Wegard Harsvik har inte sett några nackdelar med att vissa receptfria mediciner nu kan köpas utanför apoteken främst smärtstillande, nässprej och nikotinläkemedel.
Att tre stora kedjor dominerar är inte tillräckligt för en perfekt konkurrens, anser Wegard Harsvik. Anne Markestad, ordförande i Farmaceutförbundet, är mer kritisk än så.
- Jag tycker inte det är något bra system med grossister som får förhandla om priset, säger hon.
Anne Markestad är kritisk till att andra handelsvaror än läkemedel tar över mer och mer på apoteken.
- Jag tycker det är helt ok att fråga den som köper nässprej om de också behöver saltvattenlösning att skölja med. Men det är tveksamt med kampanjer där veckans mål är att öka försäljningen av urinprovsglas. Och jag har personligen fått frågan om jag behöver solkräm när jag kom för att hämta allergimediciner.
Att ha tydliga lagar som finns på plats när ett nytt system sjösätts och att ha en oberoende tillsynsmyndighet är något som man bör tänka på inför en avreglering i Sverige, menar hon.
- Men framför allt att man haft en debatt om vilken apoteksbransch som samhället vill ha.
Lars Reje, den svenske apoteksutredaren, har studerat apotekssystemen i flera länder. Han har främst låtit sig inspireras av Norge, England och Kanada.
- Det vore orimligt att kopiera något av systemen, men jag har blivit inspirerad av delar av deras system, säger han.
Lars Reje anser inte att det är möjligt att förbjuda grossister att äga apotek.
- Det går inte enligt EU-lagstiftningen, det är vår bedömning, säger han. Jag ser heller ingen fara med detta. Det är väl ingen som skulle vilja förhindra Icas eller Konsums modeller?
Prisdiskussionen visar snarast hur svårt det är att jämföra olika länder, anser Lars Reje. I hans uppdrag ingår att föreslå prismodeller, men var han landat vill han inte avslöja ännu.