Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Norsk kvotering gav höjd kompetens

Foto: Montage: Arne Jönsson
Med sin lag om jämställdhet i bolagsstyrelser gick Norge från eftersläntrare till frontland. Tvärtemot farhågorna om minskad kompetens höjdes i ett slag styrelsernas utbildningsnivå. Men förhoppningen att fler kvinnor samtidigt skulle bli chefer kom på skam.

Norge har gått från att 2002 inte ha en enda kvinna i styrelserna för 77 procent av de ledande bolagen till att några år senare vara världsledande i jämställdhet i näringslivet. Orsaken är enkel: landet lagstiftade om könskvotering.

Lagen var hett omstridd när den lanserades. Kompetensras hotade, menade motståndarna. Ökad kvinnoandel på chefsbefattningar hägrade, hävdade anhängarna.

– Den viktigaste slutsatsen är att varken motståndarna eller förespråkarna fick rätt i sina mest drastiska förutsägelser, säger Marit Hoel, chef på Center for Corporate Diversity i Oslo, som på statens uppdrag utrett kvoteringslagen.

Så snart lagen klubbats igenom 2003 stannade debatten av. Få ifrågasätter i dag kravet på minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelser – i alla fall inte öppet.

I det borgerliga lägret och på den norska motsvarigheten till Svenskt näringsliv, NHO (Næringslivets hovedorganisasjon), anser många att kvoterigslagen kuppades igenom.

Odiskutabelt är att den kom som en blixt från klar himmel. Helt utan förvarning lanserades idén av dåvarande näringsministern Ansgar Gabrielsen. Han gick därmed emot sitt eget parti høyre och hade inte förankrat idén hos statsminister Kjell Magne Bondevik.

Näringslivet och en stor del av det politiska etablissemanget var motvilliga. Avgörande blev att norrmännen i gemen var överraskande positivt inställda. Det blev modernt att tala om kvotering.

Gabrielsen satte en boll i rullning som inte kunde stoppas, som en av hans dåvarande antagonister i frågan har uttryckt det.

Kvoteringslagen riktar sig bara mot en mindre del av de norska bolagen, de som är börsnoterade eller på annat sätt publika. Men indirekt har den satt i gång ett jämställdhetsarbete över hela linjen. För att inte lagen ska utvidgas till att gälla fler företag arbetar nu NHO för att man på frivillig väg ska få fram fler kvinnor också till styrelser utanför kvoteringslagens ram.

Vilka är då de mätbara effekterna?

En farhåga från nejlägret var att många bolag skulle fly Oslobörsen av rädsla för att få sin professionella frihet att välja styrelse beskuren. Så har det inte alls blivit.

En annan dyster prognos gick ut på att kompetensen skulle försämras. Verkligheten pekar åt motsatt håll. De kvinnor som rekryterades hade så hög utbildning i förhållande till männen att nivån höjdes över hela linjen.

Marit Hoel förklarar kompetenshöjningen så här:

– I det ögonblick detta blev verklighet tog sig företagen tid att hitta de mest kvalificerade, säger hon till DN.se.

Att männen var så mycket lägre utbildade är delvis en generationsfråga, tror Hoel:

– Jag tror att man i tidigare rekrytering har fått in folk med stor industrierfarenhet men inte så hög utbildning. Det är nog så att också de yngre männen som kommer in i styrelserna i dag har en hög formell utbildningsnivå.

– Nu rekryterades många på kort tid, och då fick man en stor utbildningseffekt på kort tid. Och åldersnivån gick ner.

I jalägret fanns en förhoppning om att en större andel kvinnor i styrelserna genast skulle smitta av sig på företagens ledningar. Men det har inte inträffat. I alla fall inte än. Det är faktiskt så att andelen kvinnor i icke-kvoterade bolag är något högre än i de kvoterade.

Marit Hoel har en möjlig förklaring:

– Det fokus man hade på styrelserna tog väldigt mycket energi och uppmärksamhet i förhållande till ledningarna.

Det är också en vanlig uppfattning i den svenska debatten att styrelserna är av mindre vikt, och att inkvotering där knappast löser problemet med de manliga nätverk som blockerar de högsta posterna i ledningarna.

Forskningen visar dock något annat. I en rapport från Catalyst, en internationell organisation för främjande av kvinnor i näringslivet, framgår att fler kvinnor i styrelserna efter hand också leder till fler kvinnor på ledningsnivå.

Catalyst förklarar detta bland annat med att jämställda styrelser rekryterar bredare, och att kvinnor i styrelser fungerar som förebilder för unga kvinnor som kan tänka sig näringslivskarriär.

Fakta Norges kvoteringslag

Lagen gäller alla statliga företag och alla publika privata företag.
Den innebär att minst 40 procent av ledamöterna vara kvinnor i styrelser med minst nio medlemmar.
Lagen började gälla den 1 januari 2004 för de statliga företagen och två år senare för de privata.
Om de privata företagen inte uppfyllde kraven senast 2008 hotades de av tvångslikvidering. Några blev varnade, men den 1 april 2008 hade alla berörda bolag uppfyllt sina kvoteringsplikter.
Efter den norska pionjärinsatsen har andra europeiska länder följt efter. Spanien har en variant, liksom Nederländerna. I Frankrike har ett förslag om kvotering påbörjat lagstiftningsprocessen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.