Polisen får ta hjälp av försvaret för att bekämpa terrorism. Riksdagen beslutade i dag, onsdag, om den nya lagen, som träder i kraft den första juli.
Ända sedan skotten mot obeväpnade, demonstrerande arbetare i Ådalen 1931 har det varit förbjudet för försvaret att i fredstid använda våld eller tvång mot enskilda personer. Men rädslan för terrorattacker har ändrat på det. Från och med den 1 juli i år får resurser från försvarsmakten användas för att förhindra, eller ingripa mot, terroristbrott.
- Det är inte så att försvaret ska ha till uppgift att bekämpa terrorismen, men det ska under polisiärt befäl kunna ge stöd till polisen, säger Mattias Möller, föredragande i justitieutskottet.
Det är Rikspolisstyrelsen, RPS, som ska be försvaret om hjälp när de anser att det behövs, och bara om polismyndigheten ensam saknar nödvändiga resurser, till exempel vid ett terroristangrepp från luften eller till sjöss.
- Ett typfall skulle kunna vara ett kapat flygplan som är på väg in i en anläggning eller ett hus, säger Mattias Möller. Polisens vapenresurser för att avvärja sådana angrepp är inte stora, däremot har försvaret sådana resurser.
I normalfallet ska ett godkännande inhämtas från regeringen innan RPS begär hjälp, men i akuta situationer som kräver omedelbar handling räcker det med att regeringen informeras efteråt.
Utgångspunkten är att värnpliktiga inte ska sättas in för att avvärja omedelbara hot, men de kan komma att användas om det inte finns någon betydande risk för att de ska skadas.
Mattias Möller gör bedömningen att tillämpningsområdet för den nya lagen i själva verket är väldigt smalt. Göteborgskravallerna till exempel skulle inte komma i fråga för en militär insats, enligt honom.
- För det första var det inget terroristangrepp och för det andra var det en sådan situation som polisen har alldeles utmärkta resurser att hantera, säger han.
Vänsterpartiet och miljöpartiet röstade nej till regeringsförslaget som klubbades i riksdagen i dag. De ser en fara i att sammanblanda polisens och militärens roller i samhället och menar att uppgiften att bekämpa brott även i fortsättningen ska vara en rent polisiär angelägenhet.
- Det är polisen som ska ha våldsmonopolet i fredstid, säger Rolf Olsson, v.
Han får medhåll av miljöpartiets Leif Björnlod:
- Jag går inte med på att polisen ska kunna delegera sitt våldsmonopol, säger han. Jag vill inte ha en polis och militär som kan agera på egen hand och begära tillstånd av regeringen i efterhand.
Rolf Olsson och Leif Björnlod menar att det finns tillräckligt lagutrymme för att förstärka polisen redan i dag.
- I sådana extremsituationer som man talar om finns det extremregler som kan användas, säger Leif Björnlod. Dagens lagändring är kortsiktig och utgår helt ifrån nuvarande situation. Om vi i framtiden skulle råka få djävulen till statsminister har vi nu försett honom med alla instrument han kan tänkas behöva.