Politik

Ny moderat offensiv mot de rödgröna ministrarna

Tomas Tobé.
Tomas Tobé. Foto: Fredrik Karlsson/TT

Moderaterna ökar trycket mot regeringen genom att lämna in allt fler KU-anmälningar mot de rödgröna ministrarna. Det senaste året har M lämnat in sammanlagt 30 anmälningar – överlägset flest av alla och mer än på länge.

– Det är ett sätt att ge regeringen nålstick, säger statsvetaren Jonas Hinnfors.

I takt med att regeringen tappar stöd i opinionen och Moderaterna samtidigt lockar fler väljare har trycket ökat mot M-ledningen att fälla den rödgröna ministären. Men hittills håller partiledaren Anna Kinberg Batra emot – väl medveten om att det skulle bli minst lika bekymmersamt för en alliansregering som för de rödgröna att skapa majoriteter i riksdagen.

Samtidigt understödjer M-ledningen ett krypskytte mot regeringens arbete på flera plan. Under hösten och vintern har Moderaterna kraftigt ökat trycket på enskilda statsråd genom allt fler anmälningar till konstitutionsutskottet. Enligt DN:s sammanställning har M-märkta riksdagsmän lämnat in totalt 30   KU-anmälningar det senaste året – en fördubbling jämfört med motsvarande period året innan.

– Det här handlar om att vi har en regering som inte sköter ämbetet tillräckligt väl, säger partisekreterare Tomas Tobé.

Moderaterna har tidigare flaggat för att partiet kan komma att rikta misstroendevotum mot enskilda statsråd.

– Frågan om misstroende handlar om en helhetsbedömning och KU:s granskning skulle kunna vara en del i något sådant. Men det är inte av den anledningen som Moderaterna anmäler till KU. Vi försöker granska statsråden och regeringen och utifrån det görs ett antal anmälningar, säger Tomas Tobé.

Men det finns de som ifrågasätter om M verkligen har fog för att lämna in så många klagomål. Tommy Möller, professor i statsvetenskap, har gått igenom de senaste KU-anmälningarna från Moderaterna.

– Flera av de här anmälningarna framstår i mina ögon som lite märkliga. Man borde välja andra sammanhang för att framföra den här kritiken mot regeringen, till exempel genom interpellationer eller debattartiklar, säger han.

Han misstänker att anmälningarna till stor del är ett sätt för partiledningen att lugna den interna opinionen.

– En tolkning som ligger nära till hands är att man vill demonstrera handlingskraft. Det finns ju en kritik inom Moderaterna om att man har vikt ner sig för regeringen. Många menar att man ska fälla regeringen, men den möjligheten står egentligen inte till buds eftersom flera allianspartier är motståndare till den tanken. Moderaterna äger inte den frågan på det sätt som en del interna kritiker föreställer sig, säger Tommy Möller.

Hans statsvetarkollega Jonas Hinnfors ser en långsiktig trend där KU:s granskningar blir allt mer politiserade. Men den moderata strategin kräver enligt honom delikata avvägningar.

– Det är svår strategisk balansgång som Anna Kinberg Batra måste gå. Hon måste å ena sidan hålla igen, för det skulle nog inte funka att ta över regeringsmakten, å andra sidan köra på och visa att man är en aktiv opposition. Då kan man använda sig av KU som ett sätt att ge regeringen nålstick. Framåt 2017 kan man ha byggt upp en bild av en regering som är svag och gör mycket fel, säger Jonas Hinnfors.

Rasmus Törnblom, ordförande för Moderaternas ungdomsförbund (Muf), hör till dem som öppet förordar att den borgerliga alliansen borde försöka ta över makten redan nu. Enligt honom speglar det stora antalet KU-anmälningar att regeringen inte klarar sitt jobb. Det ställer i sin tur krav på Moderaterna och Alliansen, anser Törnblom.

– Jag tycker att man borde försöka få bort den här regeringen. Antingen tar man dem en och en och fäller statsråd som uppenbarligen missköter sig eller också försöker man få igenom en budget, säger Rasmus Törnblom.

Muf-ordföranden anser dock att ett maktövertagande kräver att hela Alliansen är överens om strategin.

– I grund och botten tycker jag att det borde ske så snart som möjligt men det måste finnas en vilja hos alla partierna.

Riksdagsledamoten Finn Bengtsson har genom sitt motstånd mot Decemberöverenskommelsen kommit att personifiera den aktivistiska linjen inom Moderaterna. Han menar att när partiet nu skruvar upp trycket på regeringen genom KU-anmälningar och tillkännagivanden måste man också vara beredd att ta konsekvenserna.

– Om de här KU-anmälningarna leder till anmärkningar mot en eller flera ministrar, och de samtidigt inte har tillmötesgått tillkännagivanden som riksdagen gjort, då rycker ett misstroendevotum närmare. Ett misstroende mot statsministern är ju ett snabbspår till att fälla regeringen. Skulle regeringen falla, då måste vi ju ha en budget klar för att kunna vara ett alternativ om det utlyses extraval. Vi har en mycket skakig period framför oss, säger Finn Bengtsson.

Foto:

Fakta. KU granskar regeringens arbete

Konstitutionsutkottet (KU) är ett av riksdagens 15 utskott, med ledamöter från samtliga åtta riksdagspartier. Uppgiften är att granska om regeringen och dess ministrar sköter sitt arbete enligt de lagar och regler som gäller. Riksdagsledamöterna kan anmäla vad och vilka ministrar man anser behöver granskas. KU  lämnar sedan ett betänkande till riksdagen där ministrar kan få kritik. Det i sig leder inte till att någon behöver avgå.

Misstroendeförklaring är däremot en möjlighet för riksdagen att avsätta ministrar. För att en sådan omröstning ska hållas måste minst 35 ledamöter begära det. Om en majoritet röstar för är det aktuella statsrådet tvunget att avgå. Drabbar detta statsministern så avgår hela regeringen.

Tillkännagivanden är ett annat sätt för riksdagen att demonstrera sin makt gentemot regeringen. Det innebär att en majoritet tillkännager vad man anser att regeringen bör göra i en viss fråga. Regeringen är inte skyldig att följa beslutet men förväntas bemöta det.

Fotnot: Flera ministrar kan förekomma

Fotnot: Flera ministrar kan förekomma i en och samma anmälan och vissa anmälningar gäller hela regeringen i dess helhet.