Elektronisk övervakning

Den kommande lagtexten måste fingranskas in i minsta detalj, för "the devil is in the details", djävulen finns i detaljerna, kommenterar bland andra den bloggande liberalen Mikael Elmlund.

Piratpartiets Rick Falkvinge vill veta vem som egentligen ska ansvara för filtreringen av vilka data som i slutänden når FRA:s datorer.

Även den uppmärksammade bloggaren Henrik Alexandersson ifrågasätter hur FRA och den nya specialdomstolen ska kunna sålla ut viss trafik utan att först skanna igenom all befintlig elektronisk kommunikation.

Många på nätet frågar sig vidare vad regeringen egentligen menar med det nya begreppet "trafikstråk". Internet saknar faktiskt vägar och tydliga trafikstråk, påpekar signaturen Basic.

Teleoperatörer som Telia Sonera förhåller sig likaledes fortsatt avvaktande.

- Vem ska rent praktiskt verkställa att FRA får tillgång till den trafik som domstolen ger klartecken för, blir det vi operatörer? undrar Telia Soneras säkerhetschef Håkan Kvarnström.

- Hamnar det i vårt knä sitter vi i alla fall där med Svarte Petter och krav på stora investeringar. Jag är heller inte säker på att de nya förslagen blidkar våra kunder i andra länder. De kan fortfarande vara oroliga för att få sin kommunikation avlyssnad.

Åtskilligt nöjdare är förre Säpo-chefen Anders Eriksson, som tidigare varnat för att FRA-lagen skulle fällas i Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

- Nu tycker jag att väsentliga förbättringar har skett, vad gäller rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Jag tänker speciellt på att regeringen nu preciserar för vilka ändamål som signalspaning ska få ske.

Enligt uppgift på fredagen har lagens tidigare mycket vida definition av "yttre hot" snävats in till sju mer definierade ändamål för FRA:s arbete. Däribland yttre militära hot, hot mot säkerheten för svenskt deltagande i fredsbefrämjande och humanitära internationella insatser, säkerhetspolitiska konsekvenser vid internationell terrorism samt utveckling och spridning av massförstörelsevapen.

- Det är också viktigt att tillståndsprövning ska krävas även när regeringen står som uppdragsgivare till FRA, och att efterhandskontrollen skärps ytterligare.

Clarence Crafoord, chefsjurist vid Centrum för rättvisa, som nyligen anmälde den i somras antagna FRA-lagen till Europadomstolen, överväger nu att dra tillbaka sin anmälan.

- Ser man på det regeringen presenterade i torsdags så är det uppenbart att den tagit till sig av vår kritik, på punkt efter punkt, säger Clarence Crafoord.

- Konkretiseras förändringarna i lagtexten har vi inte anledning att låta klagomålet ligga kvar i domstolen.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut