Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Nya förslag ska få fler kvinnor att jobba heltid

Foto: Robert Henriksson
Statsminister Fredrik Reinfeldt vill minska deltidsarbetet bland kvinnor, berättar han i en DN-intervju. Han funderar nu över förändringar som ska kunna avlasta kvinnor så att de kan arbeta mer.

– En väldigt stor del av de kvinnor som arbetar jobbar deltid. Det återspeglar ett samhälle där kvinnor tar ett stort ansvar för oavlönat arbete i hemmet och balanserar det med att gå ned i arbetstid. Men det är många gånger inte bra för kvinnorna. Det kan leda till sämre pensionsutveckling och sämre möjligheter att stå på egna ben med en egen ekonomi. Det är en frihetsinskränkning, säger Fredrik Reinfeldt.

Förra året arbetade 767 000 kvinnor deltid. För många, anser han.

– Vi behöver skapa ett arbetsliv där vi kan uppmuntra kvinnor till att jobba mer. Göra karriär. Vi måste kunna hitta ett samhälle där vi avlastar.
Hur ska ni göra det?

– Vi arbetar med jämställdhetsbonusar (som föräldrar som delar på föräldraledighet får i form av ett skatteavdrag, DN:s anm) och med framväxten av en servicemarknad där man kan köpa tjänster. Förut har sådana tjänster varit förenade med skuldbeläggande över att vara en dålig mamma och en dålig fru. Kvinnor har trott att man måste stå och slita och baka bullar och tvätta och hålla ordning på alla matsäckar och inte glömma en enda träning. Men det är omänskligt i vår tid och med det tempo vi lever i.

– Vägen bort från detta måste bli stöd. Jag tror inte att det räcker med hjälp från åldrande föräldrar eller att hitta en jämställd man som tar sin del av ansvaret. Jämställdhetsbonusar och rut-reformer behöver växa ut och nå fler, breda LO-grupper. Det behövs också en bra och kvalitativ förskola så att man inte sitter på jobbet och oroas över hur barnen har det.

Fredrik Reinfeldt har fått en plastgran med röda kulor i sitt redan tidigare ganska opersonliga mottagningsrum. Det är hans femte julgran i Rosenbad. När han fick sin första tog han jullov från en utbredd kritik för hastiga och långtgående reformer. I år firar han jul efter att en kritikerkör från båda sidorna blockgränsen varnat för regeringströtthet och idétorka. Det är en kritik som han slår ifrån sig – samtidigt som han oroar sig för att bli deformerad av makten.

– Jag tycker mig ha sett att alla människor med makt deformeras. Hotet är den självcentrering som följer. Jag tror att alla med makt riskerar att bli självupptagna för det är så väldigt mycket som utgår från den egna personen.
Har du upptäckt några tecken på deformation hos dig själv?

– Under senare år har jag blivit mer allvarstyngd. Jag har inte lika lätt till skratt som jag hade tidigare. Det följer av att det är mycket som är svårt i världen och i Sverige och med det ansvar jag har. Det har delvis förändrat mig, säger han.
Risken för idétorka och regeringströtthet är däremot inget som bekymrar statsministern.

– Jag upplever det inte så. Jag reser ofta i Sverige och det är väldigt sällan jag får höra den synpunkten. Är det någon invändning jag får så är det att det ibland går för fort i förändringen.

Hur ska du undvika att bli rege­ringstrött?

– Det handlar om att se vanliga människors utgångspunkt. Om människor upplever att vi pratar om andra samhällsproblem än de själva ser så får de känslan av att politiker finns till för sig själva och pratar om något de inte förstår. Det kan drabba vilket parti och vilken regering som helst, och det leder till att man tappar förtroende och inte blir omvald.

Vad betyder Moderaternas starka opinionsläge för allianssamarbetet?
– Utan Moderaternas förnyelse och förmåga att attrahera väljare från

Socialdemokraterna så hade vi inte haft en alliansregering. Sedan ska vi fortsätta att utveckla ett samarbete som skapar ett mervärde för alla allianspartier.

Det har funnits tankar om att alliansen skulle kunna gå fram som ett parti. Lever de tankarna?

– Varje gång jag har frågat mina kolleger så har de sagt att de inte har önskat den här typen av kartellbildningar eller valsedelssamarbeten.

När frågade du senast?

– Inför valet 2010. Den här diskussionen fanns både inför valet 2006 och 2010. Jag tror i grunden på en allians fortsatt byggd på fyra självständiga partier. Jag tror att drivkraften att vilja växa gör partierna bättre. Men jag frågade ändå inför det här valet. Vi bildades ju 2004 och nu sex år senare så finns det alltid tid att göra en utvärdering och blicka framåt. Då tycker jag att det är naturligt att vi inte utesluter någonting. Men min utgångspunkt kommer att vara fyra självständiga partier i samverkan, överenskommelser på sakområden och ett gemensamt valmanifest.

Är det tänkbart att Moderaterna ensamt bildar regering?

– Över den tid jag kan överblicka ser jag att vi behöver alliansformatet för att kunna utgöra ett rege­ringsalternativ.

Den överskuggande utmaningen som Fredrik Rein­feldt ser de kommande åren består i att få människor med dålig utbildning att komma in på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav. I en del andra länder får dessa personer arbeta till mycket låga löner. I Sverige förhindrar löneavtalen att det inrättas heltidsjobb med löner som det inte går att leva på.

– Den stora frågan är: går det att med liten eller ofullständig utbildning hitta den typ av mer okvalificerade jobb som förr fanns och samtidigt nå de här lönenivåerna?

Svaret är väldigt ofta: nej, inte riktigt. Stora grupper har hamnat i ersättningssystemen vid sidan av arbetsmarknaden, och så ska det inte vara.
Regeringen utvecklar nu en politik som syftar till att fler ska arbeta och för att utsatta grupper ska bli mer attraktiva att anställa. Hittills har det handlat framför allt om unga, äldre och personer som är födda i utlandet. Men nu står alltså kvinnorna näst i tur.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.