Elektronisk övervakning

Det nya förslaget innebär dels ett stopp för hotet om mass-scanning, dels en möjlighet att söka kompensation för den som ändå felaktigt avlyssnas.

- Det ska finnas en riktigt ordentlig besvärsinstans för den som av misstag råkat fastna i FRA:s avlyssningsnät, säger folkpartisten Cecilia Wikström, en av de fyra fp-riksdagskvinnor som hårdast och i det längsta kritiserat den nya signalspaningslagen, men där så gott som alla nu är på väg att ge sitt klartecken.
Cecilia Wikström talar om "oerhört långtgående förändringar":

-I praktiken talar vi inte längre om samma lag som den som antogs av riksdagen den 18 juni. Risken för massavlyssning är i praktiken borta.

Även skälen till varför FRA ska få signalspana i kabel ska påtagligt snävas in och konkretiseras: i den i somras antagna lagen talas det om "yttre hot", vilket sagts kunna betyda allt från miljöbrott till penningtvätt och människosmuggling. I den nya uppgörelsen har detta skurits ner till det åtskilligt snävare "yttre militära hot". Det vill säga det blir inte tillåtet att spana på trafik mellan svensk kommunikation:

- I dagsläget innebär det kort sagt att man får spana på Ryssland, avgör Cecilia Wikström.

Man har också tillmötesgått de kritiska centerpartisernas krav på att ingen övervakning ska ske av individer om inte synnerliga skäl föreligger.

Som DN kunde avslöja redan på onsdagen är en avgörande komponent i den nya uppgörelsen mellan försvarsdepartementet och de fyra allianspartiernas riksdagsgrupper att Försvarets radioanstalt inte längre - som det står i den antagna lagen - ska få tillgång till alla kablar och precis all kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser.

I stället måste FRA - enligt tysk modell - först vända sig till en ny specialdomstol, och där tala om vilken typ av trafik myndigheten vill kunna ta del av, och varför.
Domstolen blir en åtskilligt starkare kontrollinstans än den "domstolsliknande nämnd" som det talas om i sommarens beställning från riksdagen till regeringen om kompletteringar till den nya lagen.

Framför allt på så sätt att specialdomstolen ska avgöra vilken trafik - vilka trafikstråk - som FRA till slut får tillgång till och möjlighet att spana på. Inte bara som den tidigare föreslagna nämnden ge FRA-ledningen tillstånd att själv utforma sina sökbegrepp, som sedan skulle användas till att tråla igenom all befintlig elektronisk kommunikation.

Dessutom ska domstolen nu också pröva de beställningar som regeringskansliet lägger på FRA, vilket inte tidigare var fallet. Det faktum att den nya specialdomstolen ska godkänna varje enskilt signalspaningsuppdrag är också tänkt att göra det lättare att i efterhand ta reda på vem och vilka som blivit föremål för FRA:s spaning. Det kan underlätta för den som vill ta reda på om hon eller han tidigare varit utsatt, och möjliggöra en domstolsprövning och kompensation för kränkningen.

På torsdagsförmiddagen hölls ett extrainsatt möte med folkpartiets riksdagsgrupp. Då gjorde försvarsdepartementet ytterligare avgörande eftergifter: Polisen, Säpo och sex andra myndigheter ska inte längre kunna beställa information från FRA:s signalspaning. Det ska nu enbart regeringskansliet - i praktiken främst UD - och försvarsmakten kunna göra.
Dessutom har folkpartisterna nu fått regeringens garantier för en längre remisstid, sedan tilläggspropositionen väl lagts fram.

Inte bara ett par korta veckor runt årsskiftet, som det tidigare talats om.
På torsdagseftermiddagen fortsätter förhandlingarna mellan regeringen och kritikerna.
-Det mesta av de stora stötestenarna har vi nu fått igenom, nu återstår en del mindre grus i maskineriet, säger Cecilia Wikström till DN.
Hon betonar vilket "fruktansvärt hårt arbete" som fp-kritikerna lagt ned, och talar om "en otroligt tung tid" med långa transportsträckor. Hon känner inte igen sig i de beskrivningar som under torsdagen börjat dyka upp bland de FRA-kritiska bloggarna: att fp-kvinnorna, som så sent som för tio dagar sedan krävde att lagen revs upp och utreddes på nytt, nu skulle vika sig och svika på samma sätt som bloggosfären i juni upplevde att centerpartisterna Fredrick Federley och Annie Johansson gjorde.

- Det är klart att alla har rätt till sina subjektiva uppfattningar, säger hon.
- Visst brukar parlamentariska utredningar vara det beprövade sättet i Sverige för att få frågor allsidigt belysta. Men i just den här frågan tror jag faktiskt aldrig att vi hade kommit så här långt med en parlamentarisk utredning. Det här är nog så långt man över huvud taget kan komma.

I en kommentar säger vänsterpartiets Alice Åström att förslaget är bättre än det gamla.
- Flera av de förbättringar som nu diskuteras går i rätt rikning, men oavsett vilka förbättringar som regeringspartierna kommer överens om kan vi inte ha en ordning där så här viktiga lagar förhandlas i sista minuten och bakom låsta dörrar. Detta trodde jag att vi var överens om över partigränserna efter integritetsutredningens slutbetänkande, säger Alice Åström men hon tillägger:
- De borgerliga kritikerna av FRA-lagen sviker nu ännu en gång. Det enda rimliga förfarandet hade varit att tillsätta en parlamentarisk kommitté och börja om från början.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut