Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

ÖB kräver snabbt besked om extrapengar till Försvarsmakten

ÖB Micael Bydén.
ÖB Micael Bydén. Foto: Beatrice Lundborg

Politiker ur skilda läger är överens om att Sveriges säkerhetsläge försämras.

Överbefälhavaren Micael Bydén kräver nu ett snabbt besked om att Försvarsmakten får extra pengar 2018 för att kunna genomföra politikernas beslut.

Som DN redovisat misslyckades de fem partierna i den så kallade Försvarsgruppen om att öka försvarsanslagen. I den ingår försvarspolitikerna från S, MP, M, C och KD. De skulle ha kommit överens före Almedalsveckan. Nästa förhandlingsrunda är nu inplanerad först i augusti.

Samtidigt pågår just i år en massiv upprustning mellan Ryssland och Nato kring Östersjön, vilket DN visar i en grafik.

– Ryssland övar framför allt storskaliga militära operationer. Man har idag dubbelt så många markförband tillgängliga jämfört med 2013, säger Rysslandsexperten Carolina Vendil Pallin vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Institutets analys är att Ryssland vill återskapa en inflytelsesfär där man själv bestämmer. Den militära styrkan används ihop med proganda och andra medel för att pressa grannländerna – eller ytterst gå i krig och annektera territorium som i Ukraina.

Ordföranden i riksdagens försvarsutskott Allan Widman (L) tecknar en mörk bild av dagens situation.

– På kort sikt har den ryska upprustningen lett till en regional militär överlägsenhet i vår del av Europa. Inte ens Nato har möjlighet att mobilisera tillräckliga militära resurser för att möta en rysk aggression, anser Allan Widman som tillägger:

– Det säkerhetspolitiska läget är mycket sämre än vi i allmänhet föreställer oss. Den tillit som funnits i de internationella samtalen de senaste 20-25 åren finns inte längre kvar i samma utsträckning. Vi lever idag i en värld där allting är möjligt men samtidigt är ingenting lägre säkert.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) konstaterar:

– Vi har ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge i vår del av Europa. Det märks på övningsverksamhet, på den kärnvapenretorik som finns, och på att underrättelseverksamheten antagit mer offensiva former.

Överbefälhavaren, ÖB, Micael Bydén säger efter att ha sett DN:s grafik:

– Rysslands förmågeutveckling ökar, de tillför förband och blir bättre över tiden Att Ryssland sänder in det strategiska bombplanet Tu-160 i Östersjön och att Kina kommer hit och övar är storstrategiska signaler. Man vill verkligen visa musklerna. Ryssland följer sin plan och doktrin ”att vi ska bli starka”, säger ÖB.

Även Sverige satsar sedan 2015 mer pengar på försvaret. Men de räcker inte för att fullt ut klara av att genomföra försvarsbeslutet som omfattar åren 2016-2020. Bristen är 10 miljarder kronor. I våras enades visserligen Försvarsgruppen om ett påslag i årets till Försvarsmakten.

– De 405 miljoner kronor som regeringen sköt till är ett välkommet tillskott. Men det är viktigt att det tillskottet följs av fler i budgetarbetet för 2018, säger ÖB.

Hur akut är pengabristen?

– Det har krävts tuffa prioriteringar. Marginalerna finns där inte längre. Det är inte mer kött kvar utan vi är nere på benet, svarar Micael Bydén.

Hur bråttom är det?

– För att vi ska kunna dra nytta av en anslagshöjning för 2018 måste vi ha ett tidigt besked. Att planera övningar, beställa materiel, och anställa personal är ingenting man gör på ett veckoslut.

Vad är det som behövs?

– Vi behöver pengar till mer anställd personal. Löner till personalen är en liten del, men den finns där. Det handlar om mer materiel och utrustning. Det handlar om mer resurser till försvarsunderrättelseområdet, det handlar om it-system och så vidare, svarar Micael Bydén.

Utan tillskott av pengar tvingas ÖB att pruta bort verksamhet och inköp för 6,5 miljarder kronor, på grund av fördyringar och valutaeffekter.

Vad som då får stryka på foten vill Försvarsmakten helst inte tala om, men enligt Allan Widman är det rörliga utgifter som drabbas.

– Vi har en situation där det som är allra viktigaste för att höja vår förmåga på kort sikt blir det som prioriteras bort. Det är beväpning av flygplan och fartyg och inköp av ammunition för att kunna föra en mer uthållig strid och framför allt om övningar, varnar Allan Widman.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.