ÖB har under våren i två underlag till regeringen beskrivit försvarets behov av mer pengar på lång sikt. Kostnaderna för personalförsörjningen väntas öka med 1,5 miljarder kronor per år, samtidigt som materielkostnaderna väntas växa med två miljarder kronor per år. Därutöver tillkommer ytterligare miljarder för att ta fram ett nytt Gripenplan.

– Jag hävdar att vägvalet är att antingen vara beredd att tillföra ekonomi för att lösa de uppgifter vi har eller att välja hela eller delar av organisationen för det är den magnituden vi pratar om, säger Sverker Göranson till SVT:s Rapport.

Men försvarsminister Karin Enström (M) kontrar med att det rör sig om en "inledande bedömning".

– Den berör saker som ligger långt fram i tiden och den är osäker. Det är viktigt att komma ihåg att försvarsmaktens resurser inte kommer att minska de närmaste åren, de får drygt 40 miljarder kronor per år, säger Enström.

Kan det bli verklighet att försvarsgrenar väljs bort?

– Om man får drygt 40 miljarder kronor per år och ska se till så att ekonomin är i balans så är det en ständig avvägning om hur man på bästa sätt använder skattebetalarnas medel. Men vi håller på att analysera underlaget och för en dialog med myndigheten.

Varken Socialdemokraterna eller allianskollegan Folkpartiet delar Enströms inställning.

– Jag tycker det är bra att ÖB lägger korten på bordet. Man har länge från regeringens sida gett en bild av att det har varit problemfritt och att man har haft koll på ekonomin. Nu ställs saker och ting på sin spets, säger Peter Hultqvist (S), ordförande i riksdagens försvarsutskott.

Även Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet, säger till TT att det finns stora problem med Försvarets finansiering.

– Jag uppfattar det som ÖB sagt som att han menar att nu går det inte längre. Man har nått en ”breaking point”. Det finns inget annat val än att höja anslagen, säger Widman.