- Det är ett mycket tillspetsat läge just nu, säger Håkan Syrén med allvarlig min och stadig blå blick.
Han är överbefälhavare under den mest dramatiska försvarsomställningen i modern tid och förklarar hur han ska få debet och kredit att gå ihop när försvaret ska skäras ned och strukturomvandlas samtidigt som Sverige ska fördubbla sitt internationella militära engagemang.
Så sent som i måndags presenterade försvarsminister Leni Björklund tillsammans med Finlands försvarsminister en överenskommelse om en nordisk snabbinsatsstyrka, en av tretton under EU-flagg. Under svensk ledning ska
1.100 svenska soldater och 200 soldater från vardera Finland och Norge stå redo att rycka ut 2008. Men samtidigt som personal till styrkan ska rekryteras och utbildas stoppas intagningen till Militärhögskolan, 1.000 officerare ska sägas upp och dryga fem miljarder kronor sparas in under en treårsperiod.
- Vi tvingas till oerhört hårda prioriteringar och styrningar för att klara av att sätta upp snabbinsatsstyrkan. De måste träda i kraft redan år 2005 och de kommer att påverka rekrytering, personalförsörjning, materielförsörjning övningsmönster, ja, i princip allt, säger Håkan Syrén.
Försvaret kan bland annat komma att ytterligare minska utbildningen av värnpliktiga. I den proposition som regeringen lade i september, och som inte hunnit antas av riksdagen ännu, är målet att utbilda 8.000 - 10.000 värnpliktiga per år. Redan det är en mycket liten del av de 57 000 unga män som kallas till mönstring som ett led i vad som kallas allmän värnplikt.
Planerade materielbeställningar kan komma att omprövas. ÖB vill inte svara på vilka beställningar det rör sig om, men de skulle till exempel kunna medföra att Kockums inte får bygga nya ubåtar.
- Det är stora delar i vår materielbeställning som måste övervägas och det kommer att få konsekvenser för försvarsindustrin, säger Håkan Syrén.
I försvarspropositionen föreslår regeringen fler internationella samövningar med Nato.
- De måste också upp på bordet för diskussion, det är egentligen bara snabbinsatsförmågan som får fribrev, säger Håkan Syrén.
Roten till de nya försvarsnedskärningarna är inte bara snabbinsatsstyrkan, den hade försvaret klarat av utan nya nedskärningar om bara inte regeringen, vänstern och miljöpartiet kommit överens om en snabbare minskning av försvarsanslagen än ÖB räknat med.
Han säger att de ambitioner som anges i försvarspropositionen inte stämmer överens med de pengar som anslås i budgetpropositionen. De snabba nedskärningarna gör att försvaret nu måste varsla tusen officerare om uppsägning. Det kommer i sin tur att öka medelåldern och göra det svårt att hitta personal till de internationella insatserna.
- Det här går inte alls ihop. Det är helt kontraproduktivt. Varslen slår direkt mot möjligheten att bemanna en internationell snabbinsatsstyrka.
ÖB hoppas nu att riksdagen ska låta försvaret göra ett tillfälligt undantag från lagen om anställningsskydd (las).
- Försvaret är i en unik situation som kräver unika åtgärder.
I februari kommer överbefälhavaren att lämna ett budgetunderlag till försvarsministern där det kommer att framgå vilka nya nedskärningar som behövs för att kunna uppfylla målet om att Sverige ska leda en av EU:s snabbinsatsstyrkor.