Statens behov av underlag för utrikes- och säkerhetspolitik står mot medborgarens rätt till personlig integritet. Inte heller det mycket välbesökta seminariet "Efter FRA-lagen" vid Almedalsveckan i Visby kunde avgöra frågan hur balansen ska se ut.
- FRA vill för död och pina inte kontrollera svensk elektronisk trafik och därför finns olika tekniska medel att filtrera bort den, sa Anders Wik, tidigare överdirektör vid Försvarets radioanstalt.
- Det är tillgången till informationen som är avgörande, inte vilka tekniska filter som finns, sa Anna Pettersson från nätverket StoppaFRAlagen.nu.
Dessa inbördes inkompatibla ståndpunkter präglade hela diskussionen vid seminariet, som arrangerades av den centern närstående tankesmedjan Fores.
I panelen fanns bland andra Mikael Odenberg, som när han var moderat försvarsminister tog över frågan från den förra socialdemokratiska regeringen och lade fram den ursprungliga propositionen.
Håkan Jevrell, nu statssekreterare på försvarsdepartementet, satt bredvid. På andra sidan fanns till exempel Pär Ström, känd IT-debattör om motståndare till lagen, och Clarence Crafoord från Centrum för rättvisa.
Där ena polen ser en noggrant genomförd beredningsprocess som hela tiden har infört ytterligare stöd för den personliga integriteten, ser den andra en process som redan från början stred mot grundlagen och de mänskliga rättigheterna.
Och där den ena sidan anser det nödvändigt att den svenska regeringen och andra myndigheter har egen information om utländska förhållanden, ser den andra sidan en massiv avlyssning av vanliga svenskar.
-Utan teknikneutral lagstiftning kan vi lika gärna lägga ned FRA, sa Mikael Odenberg. Då blir vi beroende av andra länders underrättelsetjänst.
-En stor del av problemet är att folk inte litar på att reglerna följs, sa Pär Ström. Säpo struntade i många år i alla lagar och regler mot övervakning av svenskar.