bryssel.
Flera danska partier är kritiska till Anders Fogh Rasmussens planer på att utlysa en folkomröstning om euron. Det borde han ha sagt innan valet, menar de. Internationellt ryktas det att Fogh Rasmussen är ute efter en toppost i EU.
Den nyligen återvalde danske premiärministern Anders Fogh Rasmussens planer på att utlysa en ny folkomröstning för de undantag Danmark har i sitt EU-medlemskap går långt ifrån hem i alla läger.
När Danmark förhandlade fram undantagen 1992 gjordes det genom en kompromiss mellan fem partier i danska folketinget. Förutom regeringspartierna Venstre och Konservative var också Socialdemokraterna, Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti med och godkände undantagen. Det handlar förutom euron också om att Danmark står utanför EU:s samarbete om försvarspolitiken och på det rättsliga området.
Nu går Anders Fogh Rasmussen ut och vill folkomrösta om undantagen. Fel tycker Socialistiskt folkeparti, vars mandat fördubblades i valet. De menar att om Anders Fogh Rasmusen på egen hand vill driva fram en folkomröstning och bryta fempartiöverenskommelsen borde han ha berättat det före valet till folketinget.
Till nyhetsbyrån Ritzau säger partisekreteraren Villy Søvndal dessutom att han inte är redo att avskaffa alla undantag.
- Undantaget på försvarsområdet och för den gemensamma valutan, euron, önskar vi inte ändra på, säger Søvndal till Ritzau.
Dansk folkeparti, regeringens stödparti, är allmänna EU-skeptiker och kallar regeringens plan att hålla folkomröstning för "icke trovärdig och ologisk". Dansk folkeparti skulle hellre se en folkomröstning om EU:s nya fördrag.
Det socialdemokratiska partiet, vars väljare traditionellt är de mest EU-skeptiska, har hittills sagt att man först bör ha frågan om EU:s nya fördrag undanstökad innan en folkomröstning om undantagen kan vara aktuell.
I EU-huvudstaden Bryssel spekuleras det i att Anders Fogh Rasmussen genom att vilja öka Danmarks engagemang i EU försöker skapa ett vinnarläge inför när EU ska bestämma vilka som får de två nya topposter, en permanent ordförande och utrikesminister, som uppstår när EU:s nya fördrag träder i kraft 2009 (om alla länder godkänner det). Själv har Anders Fogh förnekat att han har den typen av ambitioner. Men ryktena lever envist kvar. Skulle han få folkets mandat att avskaffa undantagen kan det uppfattas som att han gjort en gärning för den europeiska integrationen, anses det.