Tisdagens riksdagsdebatt inleddes med att Anders Borg (m) drog vårbudgetens innehåll i välformulerade, optimistiska ordalag.
Han dröjde sig gärna kvar vid den numera etablerade siffran att 200.000 personer hittills har kommit i sysselsättning under borgarnas mandatperiod. För fjolåret var siffran runt 100.000.
- Men nu är bilden delvis en annan. Tillväxten har dämpats, riskerna ligger på nedsidan. Exporten hålls tillbaka, säger Borg och nämner fordonsindustrins, massaindustrins och pappersindustrins varor som svårast drabbade.
En prognos är aldrig säker, konstaterar han. Alltså är det inte konstigt att de positiva tillväxtprognoser från i höstas nu har bytts ut mot mer modesta sådana: BNP beräknas växa till sig med 2,1 procent i år, 1,8 procent nästa år. I höstas kallades den tillväxten 3,2 respektive 2,5 procent.
När världens finanscentra gungar är småskalv naturliga också i Sverige, menar Borg. Men starka, välriktade satsningar är på gång och kommer att preciseras i höst, lovar finansministern. Sverige ska vara en forskningsnation av världsklass.
- Alltså ska en betydande satsning i höst göras på att stärka svensk forskning. Vi återkommer med en forskningsproposition, hälsar Anders Borg.
Den psykiatriska vården ska också den stärkas, jobbpolitiken likaså. Den sistnämnda genom att jobbavdraget ytterligare höjs. "En politik som bygger trygghet för framtiden" sammanfattar Borg budgetpolitiken.
Thomas Östros (s), anser det helt logiskt att de positiva siffrorna bryts nu, nu när det sunda Sverige som den förra regeringen lämnat efter sig hunnits i fatt av alliansens politik.
- Propositionen beskriver en högkonjunktur som tagit slut. Arbetslösheten ökar och det blir en kraftigt försämrad ekonomi för kommunerna. Regeringen spår nedskärningar i välfärden, konstaterar Östros.
Han säger att de positiva jobbsiffror som den nya regeringen solat sig i är ett resultat av många års hårt arbete.
- Och nu bryts det positiva, med fler unga arbetslösa och en regering som varnar för än mer arbetslöshet. Regeringen tog inte tillvara de fördelar som högkonjunkturen gav. Trots att Riksbanken förra sommaren varnade - "elda inte på för mycket" - så gjorde ni det. Och Riksbanken tvingades höja räntan, säger Thomas Östros.
Samhällsklyftorna har redan hunnit öka, hävdar han. Mest kännbart är det för pensionärerna, säger Östros, en grupp som tvingas betala mer i skatt än den gängse löntagaren. Östros råder den borgerliga regeringen att rösta ja till den skattelättnad på 2.000 kronor per månad som (s) vill driva igenom.
- Det är april 2008. Med höga räntor, lägre tillväxt. Och med en arbetskraftsbrist trots betydande arbetslöshet, sammanfattar Thomas Östros.