Försvarsutskottets ordförande Anders Karlsson (S) är kritisk till regeringens proposition.

– Det här riskerar att bli ett väldigt dyrt och smalt försvar, ett rent yrkesförsvar, säger han.

Jämfört med ÖB:s förslag har Tolgfors lagt till fyra reservbataljoner. Karlsson hävdar att det är en ren eftergift för att komma överens inom regeringen.

– Vi har kritiserats för att vilja ha pappersförband när vi har haft 30 till 90 dagars inställelsetid. Dessa tar tre år. Det kan man kalla pappersförband, säger Karlsson.

Vänsterpartiets försvarsexpert Gunilla Wahlén är mycket kritisk till att regeringen avskaffar värnplikten, utan att invänta den parlamentariska pliktutredningens förslag.

- Vi är det enda land i Norden som avskaffar värnplikten och vi gör det utan någon förklaring, säger hon.

- Detta är en historisk förändring. Man inför en yrkesarmé och lägger ner värnplikten utan en bred överenskommelse. Det är helt förkastligt. All folkförankring tas bort och vår alliansfrihet hotas, säger hon.

Hon är också kritisk till att hemvärnet dras ner:

- Vilka ska då hjälpa till vid civila katastrofer?

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson varnar för att den nya inriktningen kommer att skapa nya svarta hål för försvaret.

- Den bygger på att hotbilden mot Sverige förändrats genom Georgienkriget och att vi ständigt ska ligga i högsta beredskap, till och med högre än under kalla kriget. Det är en orimlig analys, säger han.

- Det är som vi stod på randen till ett nytt storkrig i Europa. Det finns ingen underrättelsetjänst i världen som säger det.

Den nya organisationen kommer att kosta oerhört mycket pengar, konstaterar han.

Enligt Eriksson handlar det om minst fyra miljarder i ökade kostnader om man vill ha så många soldater under högsta beredskap.

- Vi behöver pengarna till kommuner, landsting och bekämpa klimathot. Vi ska inte slänga iväg dem på ett låtsaskrig, säger han.