Vänsterpartiet och miljöpartiet kastar fram allt mer drastiska krav, som kraftigt höjda skatter och flygstopp, för att få uppmärksamhet i mediebruset. Men risken är att deras trovärdighet urholkas när de ska kompromissa ihop sig med socialdemokraterna inför valet. Störst problem får Lars Ohly, med det parti han skapat.
Opinionskurvorna sedan valet 2002 ser dystra ut för båda partierna. Men allra dystrast är de för vänsterpartiet. Efter Gudrun Schymans avgång, påspätt med kommunistdebatten, föll väljarstödet dramatiskt och har aldrig återhämtat sig sedan dess. Partiet får numera för det mesta lägre siffror än trätobrodern miljöpartiet i opinionsmätningarna.
Medan socialdemokraterna lyfts över 40 procent balanserar de två stödpartierna strax över fyraprocentsspärren för riksdagen. Det måste kännas otacksamt för v och mp som försöker utöva "stenhård opposition" mot den borgerliga regeringen att se hur väljarstödet ökar för socialdemokraterna som skjutit upp politikbeskeden till 2009. Vänsterpartiet har till och med förlorat var femte väljare till socialdemokraterna sedan valet.
De båda partierna trappar upp sina krav i hopp om att nå ut till missnöjda väljare. Men därmed förflyttar de sig också allt längre från socialdemokraterna.
Miljöpartiet vill framstå som det sanna klimatpartiet och drar till med:
Stopp för inrikesflyg söder om Sundsvall (2020).
Stopp för kolbrytning i EU (2010).
Kraftigt höjda klimatskatter för industrier, lastbilar och personbilar, och straffskatt för stadsjeepar.
Vänsterpartiet vill framstå som offentliga sektorns främsta företrädare:
150.000 nya jobb i stat och kommuner på tre år.
50 miljarder kronor i höjda skatter första året för att finansiera det.
När löftena om hundratusentals nya jobb först lanserades 2005 av vänsterfalangen inom partiet dömdes de ut av partiets gruppledare i riksdagen, Lars Bäckström, och andra så kallade realister som Anders Wiklund, och Per Rosengren kallade det nederlagsrecept och dårpippi. Men nu är de samtliga borta ut riksdagen och vänsterfalangens linje har blivit den officiella partilinjen.
Men de forna stödpartiernas hårda krav för att avgränsa sig mot socialdemokraterna blir ett problem när de tre partierna ska börja förhandla på allvar inför valet 2010. För att undvika borgerlig kritik om att en röst på vänsterblocket är att köpa "grisen i säcken" bör de tre nå uppgörelser om vilken politik de ska föra om de vinner valet på några centrala områden. Då ställs dagens radikala krav från v och mp mot socialdemokraternas ambition att vinna tillbaka mittenväljarna i valet. Och med dagens opinionssiffror lär småpartierna få svårt att driva igenom sina förslag.
För miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand och Peter Eriksson är det centrala att de kan få ett löfte om att få ingå i en koalitionsregering vid en vänsterseger i valet. Men för vänsterpartiets Lars Ohly räcker inte det - han riskerar en svår svekdebatt med dagens partimajoritet om han går med på de skattesänkningar som s och mp står för.